I ”New York Times” (21/1) presenterades en översikt över kända följdsjukdomar efter virusinfektioner. Informationen kommer från Mount Sinai Hospital som i maj 2020 öppnade USA:s första mottagning för vård av patienter med följdsjukdom efter covid-19 (långcovid).
Vid mottagningen hade man blivit klar över att covid-19-infektioner kunde ge följdsymtom inte bara från luftvägarna utan även från andra organ, och det överraskade att man ofta inte behövde en svår akut infektion för att likväl uppvisa kvarstående besvärliga följdsymtom. Det handlar inte om äldre och multisjuka, utan snarare om relativt unga vuxna som varit väsentligen friska. Som grupp rapporterar de om skiftande symtom såsom trötthet, smärtor, andfåddhet, besvär vid ansträngning, sömnsvårigheter, hjärtklappning, diarré och kramper, minnesproblem och en besvärande ’hjärndimma’. En del av patienterna förbättras långsamt, men det finns de som inte förbättrats ens efter tolv månader. Ansvariga läkare uppskattar att cirka 10 procent av covid-19-patienter får långcovid.
Vården av långcovid-patienter fick läkarna att uppmärksamma likheten med de symtom som kännetecknar en annan patientgrupp, nämligen ME. ME-patienter har som dominerande symtom bland annat en uttalad trötthet som skall ha förelegat minst sex månader för att diagnos får sättas. Även ME uppfattas ofta vara utlöst av virusinfektion.
Kan vara autoimmun
I USA finns forskning som pekar på att långcovid kan vara en autoimmun sjukdom enär patienter med långcovid har förhöjda titrar av antikroppar riktade mot ett dussintal mikroskopiska strukturer i den egna kroppsvävnaden, inklusive såväl hjärna, blodkärl och immunsystem.
Sannolikt är det många patienter med långcovid som uppfyller kriterier för ME, men man kan inte påstå att sjukdomarna är identiska. Patienter med långcovid har nu som längst varit sjuka omkring ett år, och ytterligare observationstid krävs för att kunna ge en säkrare jämförelse mellan de två sjukdomarnas förlopp och varaktighet. Vid ME finns patienter som varit sjuka under många år, ibland livslångt. Risk för långvarighet kan föreligga även vid långcovid.
I Västra Götalandsregionen har mellan 1998 och 2016 funnits en vårdenhet med speciell inriktning mot patienter med misstänkt ME. Liknande enheter finns i Stockholm. Enheten i Göteborg är avvecklad efter att regionpolitikerna dragit in ekonomiskt stöd sedan 2017.
Vid enheten i Göteborg bedrevs inte bara klinisk vård utan även forskning. I samarbete med virologer i Uppsala påvisades antikroppar hos ME-patienter som antyder att ME kan antas vara en autoimmun sjukdom. Fynden gjordes redan 2011 av professor Jonas Blomberg (död 2019). I tidskriften ”Frontiers in Immunology” (2018) beskrevs en sammanfattande bild av hur initial infektion kan övergå till att bli en fråga om autoimmunitet. Fyndet är av intresse eftersom man i USA nu visat att även långcovid kan vara en autoimmun sjukdom.
Dessa fynd skulle kunna förklaras av att en autoimmun reaktion stör transporten av B12 över blod-hjärnbarriären, det vill säga från blodet in i hjärnan. Det kan också förklara att injektioner av vitamin B12 några gånger i veckan ofta ger god effekt mot speciellt ’hjärndimma’ och trötthet.
Vid Göteborgs-enheten visades redan 1998 att låga nivåer av vitamin B12 förelåg i spinalvätska från ME-patienter, samtidigt som slaggprodukten homocystein förelåg i onormalt höga toxiska mängder. Dessa fynd skulle kunna förklaras av att en autoimmun reaktion stör transporten av B12 över blod-hjärnbarriären, det vill säga från blodet in i hjärnan. Det kan också förklara att injektioner av vitamin B12 några gånger i veckan ofta ger god effekt mot speciellt ’hjärndimma’ och trötthet, vilket står i god samklang med att en engelskkontrollerad studie redan på 1970-talet visade att patienter med oförklarad svår trötthet blev signifikant förbättrade av B12-injektioner.
Sedan flera år har kliniska behandlingsförsök vid ME gjorts med low dose naltrexon (LDN) och preliminära positiva resultat har registrerats. LDN har antiinflammatorisk effekt och minskar bland annat frisättning av cytokiner.
Det är angeläget att utnyttja den kunskap som finns samt att bygga upp vårdresurser för såväl långcovid-patienter som ME-patienter och att vård och forskning med fördel samordnas.
Carl-Gerhard Gottfries professor emeritus
Björn Regland docent i neuropsykiatri
Birgitta Peilot överläkare och specialist i rehabiliteringsmedicin