Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De som avsiktligt använder sig av yttrandefriheten för att polarisera har blivit skickligare på att väga sina ord väl så de får maximal effekt men bedöms vara inom det som man får säga, skriver debattören. Bild: Privat, Albert Cesare
De som avsiktligt använder sig av yttrandefriheten för att polarisera har blivit skickligare på att väga sina ord väl så de får maximal effekt men bedöms vara inom det som man får säga, skriver debattören. Bild: Privat, Albert Cesare

Använd det fria ordet för att bekämpa orättvisor - inte för att polarisera

Yttrandefriheten bör inte ses som en ursäkt för att vara respektlös, polarisera och demonisera andra människor. I förlängningen kan missbruk av det fria ordet förvärra någonting som världen i dag lider akut brist på – nämligen fred och säkerhet. Vi bör diskutera yttrandefrihetens konsekvenser som ibland skapar avstånd och hat mellan människor och sliter sönder vårt samhälle, skriver Kashif Virk, Islams Ahmadiyya Församling.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

”Yttrandefriheten är hotad”. Hur ofta hör vi inte hört detta slagord? Så fort det antyds om eller genomförs inskränkningar av det fria ordet, så upprepas orden. Utan eftertanke, utan konsekvenstänk.

Senast var det USA:s president Donald Trump som yttrade detta vid muren längs Mexiko, efter att hans konton på sociala medier stängts ner. På dessa konton har han under en lång period uttalat sig på ett sätt som spär på hat och polarisering, och som allt fler menar ledde till det våld vi såg vid Kapitolium den 6 januari. Under Trumps senaste fyra år vid makten som ”ledare av den fria världen” har gränserna för vad som får sägas i offentligheten förflyttats radikalt, och även bruket av lögn som politiskt verktyg har blivit vardag.

Samma oro för att den politiska diskursen, och i förlängningen det fria ordet, ska leda till våld uttrycks även av politiker i Sverige. Nu senast av statsministern själv. Att ord har konsekvenser, lär de flesta vara eniga om vid det här laget. Frågan är bara vad vi är redo att göra åt det?

Polariseringen växer

I skuggan av den offentliga debatten mellan politiker, opinionsbildare och medier växer polariseringen i samhällena. Skilda verkligheter uppstår. De som avsiktligt använder sig av yttrandefriheten för att polarisera har blivit skickligare på att väga sina ord väl så de får maximal effekt men bedöms vara inom det som man får säga.

Därför bör debatten om yttrandefrihet varje gång den höjs inte enbart utgå ifrån att kraven på att den inskränks är antidemokratiska. Vi bör även tala om det inre hot som denna frihet står inför. Jag avser exempelvis de röster som under dess beskydd kan spä på hatet mot politiker, minoriteter och andra samhällsgrupper men ändå klara sig undan att lagföras. Detta sker i dag oavbrutet på de sociala medier som blivit en betydande informationskanal, om inte den viktigaste, för många människor.

Yttrandefriheten bör ju främst ses som en frihet att tillämpa för att protestera emot orättvisor, vare sig de sker i religionens eller politikens namn.

Jag menar också att vi bör diskutera konsekvenserna av det fria ordet, hur en missbrukad yttrandefrihet skapar avstånd och hat mellan människor och sliter sönder vårt samhälle.

Lagarnas betydelse

Förvisso finns lagar mot hatbrott och hets mot folkgrupp. Men vi är inte lika bra på att lyfta fram deras betydelse, som vi är på att tala om yttrandefrihetens många förtjänster.

I november skedde ett brutalt lärarmord i Frankrike som varje demokrativän kände sorg över, men den efterföljande debatten handlade som väntat om muslimer som inte accepterar yttrandefriheten. Samma sak hände efter koranbränningarna i Malmö.

Det kan vara svårt för vissa att förstå den djupa kärlek som troende muslimer hyser för sin profet (frid vare med honom) och vår skrift. Men vi bör fråga oss själva, utifrån moraliskt perspektiv, om yttrandefriheten innebär att vi inte längre behöver respektera varandra, inte behöver ta hänsyn till varandras känslor och kan säga vad som helst utan att det får konsekvenser? Vad för slags samhälle leder detta till? Yttrandefriheten bör ju främst ses som en frihet att tillämpa för att protestera emot orättvisor, vare sig de sker i religionens eller politikens namn. Yttrandefriheten bör inte ses som en ursäkt för att vara respektlös, polarisera och demonisera andra människor.

Vårda yttrandefriheten

I förlängningen kan missbruk av det fria ordet förvärra någonting som världen i dag lider akut brist på – nämligen fred och säkerhet. Alltfler länder rustar sig för krig, och otaliga konflikthärdar finns redan i världen där stor misär råder. Om våra förtroendevalda inte är försiktiga med vad de säger och yttrar, kan denna situation förvärras allvarligt. Om vi inte redan i dag vårdar en rättighet som vi tar för given – yttrandefriheten – så kanske vi inser konsekvenserna av detta först när det är försent.

Kashif Virk, Islams Ahmadiyya Församling