Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Gängen genomför skjutningar och sprängningar med stor hänsynslöshet. De bedrar och korrumperar våra välfärdssystem. De infiltrerar myndigheter, hotar beslutsfattare och tystar målsägande och vittnen.
I dag är det normala att människor i rädsla för hot, våld och andra repressalier inte vågar vittna eller alls prata med polis och åklagare när det handlar om gängrelaterad brottslighet. Det är en mycket skadlig tystnadskultur, som växer sig allt starkare i gängens kraftfält.
Detta får till följd att brott som begås inom ramen för kriminella nätverk är särskilt svåra att utreda. När personer som bevittnar brott eller har annan viktig information inte vågar dela sina uppgifter i en rättsprocess riskerar många brott att aldrig bli uppklarade, och brottsoffer aldrig få upprättelse.
Undergräver tilliten
Dessutom äventyrar detta grundläggande värden i vår demokratiska rättsstat. Det undergräver rättsväsendets integritet, tilliten till våra gemensamma institutioner, och de rättigheter och skyldigheter vi har som medborgare. Det kan vi inte tolerera.
För att trycka tillbaka den systemhotande brottsligheten är vi beroende av att människor vågar berätta för polis, åklagare och domstol vad de har sett eller hört. Behovet av att pröva nya verkningsfulla åtgärder för att bryta dagens destruktiva mönster är stort. Därför går regeringen nu vidare till lagrådet med förslag om att införa en möjlighet för vittnen att i vissa fall höras anonymt under en förundersökning och i domstol.
Konkret innebär förslagen att ett vittne på begäran av en åklagare, misstänkt eller tilltalad ska kunna höras anonymt om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för våld, eller annan allvarlig brottslighet mot liv och hälsa. Brottet som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse.
En viktig del av förslaget är att den domare som dömer i brottmålet inte ska ha något informationsövertag över den tilltalade, och därför inte heller känna till vittnets identitet
Denna nya möjlighet att vittna anonymt ska alltså även finnas redan under en förundersökning. En hel del talar för att det är i det skedet av rättsprocessen som den praktiska nyttan med anonyma vittnen kan bli störst. Åklagarmyndigheten har bland annat lyft fram att en möjlighet att höra vittnen anonymt tidigt i en förundersökning kan ha avgörande betydelse för att driva brottsutredningar framåt.
En viktig del av förslaget är att den domare som dömer i brottmålet inte ska ha något informationsövertag över den tilltalade, och därför inte heller känna till vittnets identitet. Dessutom ska ett offentligt ombud bevaka rättssäkerhetsaspekter, och ett beslut om att tillåta att ett vittne hörs anonymt ska kunna överklagas.
Särskilt allvarliga fall
Vi bedömer alltså att ett system med anonyma vittnen behövs i särskilt allvarliga och skyddsvärda fall, men det är förstås inte hela svaret.
Även i framtiden kommer de flesta att behöva vittna utan anonymitet. Flera remissinstanser har framfört att ett system med anonyma vittnen riskerar att leda till orealistiska förväntningar hos allmänheten om att få vittna anonymt, och att färre då kommer att vilja vittna på vanligt sätt.
Det är en farhåga som förtjänar att tas på allvar. Därför måste vi även framåt arbeta brett med vittnesstöd, vittnesskydd och informationsinsatser för att få fler att vittna. Nyligen skärptes också straffen för den som ger sig på och tystar vittnen.
Värna rättsstaten
Dessutom ger regeringen nu Brottsoffermyndigheten i uppdrag att informera om systemet med anonyma vittnen och förbättra allmänhetens kunskap om hur brottmålsprocessen fungerar. Allt i syfte att fler ska vittna, med eller utan skydd av anonymitet.
Sverige är i dag ett av få länder i Europa som inte har någon möjlighet att garantera ett vittne som riskerar att utsättas för hot och repressalier anonymitet under rättsprocessen. System med anonyma vittnen finns i bland annat Danmark, Finland och Norge.
Nu är det dags att även Sverige prövar sådana verktyg - allt i syfte att värna rättsstaten, få fler att våga vittna, ta tillbaka makten från gängen och klara upp fler allvarliga brott.
Gunnar Strömmer (M), justitieminister
Katja Nyberg (SD), talesperson i polisfrågor
Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson
Martin Melin (L), rättspolitisk talesperson