Vi behöver dra nytta av dagens teknikutveckling och hitta nya anpassade lösningar som både kan förhindra bränder och ge relevant skydd om branden ändå uppstår, skriver debattören.
Vi behöver dra nytta av dagens teknikutveckling och hitta nya anpassade lösningar som både kan förhindra bränder och ge relevant skydd om branden ändå uppstår, skriver debattören. Bild: Stockholm Blåljus/TT

Alltför många vet inte vad de ska göra om det börjar brinna

Dödsbränder sker främst i bostäder och riskutsatta och äldre är överrepresenterade i statistiken. Den gemensamma nämnaren är att de har begränsad förmåga att agera vid en brand, skriver Mats Björs, Brandskyddsföreningen.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Varje år inträffar cirka 20 000 – 24 000 bostadsbränder i Sverige, varav Räddningstjänsten förra året behövde rycka ut till 6 668 stycken totalt i Sverige och 1016 i Västra Götaland.

Sverige har en nollvision gällande bränder – ingen ska behöva omkomma eller skadas allvarligt på grund av brand, trots det har 137 omkommit i bränder i Västra Götaland de senaste tio åren. Med dagens lagstiftning är målet svårt att nå.

Andelen äldre i befolkningen ökar också snabbare än någonsin tidigare, gruppen 80+ förväntas öka med 50 procent inom en tioårsperiod. Denna utveckling, parallellt med en uttalad kvarboendeprincip inom äldrepolitiken, skapar utmaningar för framtiden.

ANNONS

Anpassat brandskydd

Brandskyddsföreningen har, tillsammans med andra organisationer, i samband med ändringar i lagar och riktlinjer, flera gånger påpekat behovet av ett anpassat brandskydd för riskutsatta. Man har länge konstaterat att tekniska skyddsåtgärder i form av exempelvis brandvarnare, handbrandsläckare och brandfilt är effektiva för de flesta personer men för riskgrupper är de inte tillräckliga.

Vad gäller brandskydd för riskutsatta måste vi tänka annorlunda, konventionella brandskydd räcker inte till här, fokus bör istället läggas på ett kompletterat och anpassat brandskydd som ger bättre effekt för denna grupp. Vi behöver dra nytta av dagens teknikutveckling och hitta nya anpassade lösningar som både kan förhindra bränder och ge relevant skydd om branden ändå uppstår. Nya och befintliga larm- och släcksystem måste vidareutvecklas och kvalitetssäkras.

Spisbränder är den vanligaste orsaken till bränder i bostäder, trots det saknas spisvakter i flertalet bostäder i Sverige

Det finns goda exempel att ta efter som visar att åtgärder ger effekt. I Norge genomfördes en statlig utredning ”Trygg hjemme” som publicerades 2012. Den resulterade i ett antal olika åtgärder som har genomförts för att stärka brandskyddet vilket bland annat har lett till att alla nya bostäder ska ha spisvakt installerad.

Spisbränder är den vanligaste orsaken till bränder i bostäder, trots det saknas spisvakter i flertalet bostäder i Sverige. I Norge har lagstiftning, kampanjer och informationsinsatser medfört att vart fjärde hushåll i Norge har spisvakter idag. Statistiken för dödsbränder i Norge ligger numera på en markant lägre nivå och de senaste tio åren har en av tre dödsbränder förhindrats enligt norsk dödsbrandstatistik.

ANNONS

Politikerna måste ta sitt ansvar. Brandskyddsföreningen föreslår att regeringen tillsätter en offentlig utredning. Detta för att få ett helhetsgrepp om brandskydd för äldre och riskutsatta - speciellt vid vård och stödinsatser i hemmet.

Mats Björs, generalsekreterare Brandskyddsföreningen

ANNONS