Internationell forskning har däremot kunnat visa att omognad kan ge problem som helt motsvarar symptomen vid ADHD. Man har i flera olika länder visat att förekomsten av ADHD är mer vanligt hos de yngsta barnen i klassen. Detta är inte en sjuklig hjärnavvikelse som ska behandlas med läkemedel, skriver debattörerna.
Internationell forskning har däremot kunnat visa att omognad kan ge problem som helt motsvarar symptomen vid ADHD. Man har i flera olika länder visat att förekomsten av ADHD är mer vanligt hos de yngsta barnen i klassen. Detta är inte en sjuklig hjärnavvikelse som ska behandlas med läkemedel, skriver debattörerna. Bild: NORA LOREK / TT

Alltför många barn får ADHD-mediciner för lättvindigt

I höstas publicerade Socialstyrelsen remissversionen av nya nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD. I riktlinjerna ges högsta prioritet till att än fler barn och ungdomar med misstänkt ADHD ska diagnostiseras och att läkemedel ska ingå i första linjens behandling. Samtidigt bortser man från vetenskaplig kunskap om att stress, psykosocial belastning och psykiska trauman kan leda till ADHD-symptom, skriver bland andra Jan Aronsson, leg. psykoterapeut.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar skenar och allt fler erhåller diagnosen ADHD. Idag medicinerar cirka 70 000 barn och ungdomar med läkemedel mot ADHD, i vissa kommuner mer än var sjunde pojke i åldersgruppen 10 - 17 år. Antalet flickor som läkemedelsbehandlades mot ADHD ökade från 2006 till 2021 med över 1 000 procent.

Socialstyrelsen har presenterat ett förslag till nya riktlinjer för hur denna skenande ohälsa ska hanteras, sista dag för inlämnandet av kommentarer är i dag den 20 januari. I riktlinjerna ges högsta prioritet till att än fler barn och ungdomar med misstänkt ADHD ska diagnostiseras och att läkemedel ska ingå i första linjens behandling.

ANNONS

Behandlas med läkemedel

Riktlinjerna är skrivna utifrån ett ”neuropsykiatriskt” synsätt. Med detta menas att den sviktande uppmärksamhetsförmågan och/eller överaktiviteten som vissa barn uppvisar förklaras av en ärftlig och biologiskt orsakad funktionsförändring i hjärnan som därför ska behandlas med läkemedel.

De kvalitetsmått Socialstyrelsen lyfter fram är bland annat hur många ytterligare barn och ungdomar som kan diagnostiseras och hur många av dessa som erhåller läkemedelsbehandling. Socialstyrelsen förutspår att ökningen kommer bli att ytterligare 5 procent och att fler barn per år kommer att få diagnos och behandlas med läkemedel mot ADHD.

Problemet med Socialstyrelsens riktlinjer är att internationell forskning inte har kunnat påvisa någon enhetlig biologiskt betingad avvikande hjärnfunktion som orsak till ADHD. Internationellt använder man inte ens begreppet neuropsykiatri såsom Socialstyrelsen gör.

Vetenskaplig kunskap om att stress, psykosocial belastning och psykiska trauman kan leda till ADHD-symptom bortses ifrån

Det vedertagna begreppet är ”neurodevelopmental disorders” (utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser) och i dagligt tal används begreppet ”diversity” (olikheter). Socialstyrelsen frångår vedertagen internationell vetenskaplig praxis och använder begreppet ”neuropsykiatrisk funktionsnedsättning” (NPF) och implicerar att det skulle finnas något fel på alla dessa barns hjärnor.

Internationell forskning har däremot kunnat visa att omognad kan ge problem som helt motsvarar symptomen vid ADHD. Man har i flera olika länder visat att förekomsten av ADHD är mer vanligt hos de yngsta barnen i klassen. Detta är inte en sjuklig hjärnavvikelse som ska behandlas med läkemedel. Det är exempel på en olikhet som samhället och skolan ska klara av att bemöta med anpassad pedagogik.

ANNONS

Tänka om

Trots kunskap om att pedagogiska verksamheter inte lyckas stödja en stor andel barn i såväl förskola som skola, företräder Socialstyrelsen ett neuropsykiatriskt paradigm om att svårigheter som barn möter i skolan beror på biologiska förändringar i hjärnan. Vetenskaplig kunskap om att stress, psykosocial belastning och psykiska trauman kan leda till ADHD-symptom bortses ifrån.

Det är dags för Socialstyrelsen och andra myndigheter att tänka om och lyssna på den moderna forskningens landvinningar. Vi måste sluta skylla den ökande ohälsan hos våra barn och ungdomar på att de har fel på sina hjärnor. Det är samhället vi måste förändra, inte barnen och deras hjärnor.

Vi anser att det enda rimliga är att Socialstyrelsen omarbetar sitt förslag till nya riktlinjer.

De viktigaste förändringarna är:

– Anslut Sverige till det internationellt använda och accepterade begreppet ”utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser”, i dagligt bruk ”olikheter”.

– Beskriv på ett korrekt sätt vad ADHD är och de risk- och orsaksfaktorer som finns. Det finns ingen enhetlig hjärnfunktionsförändring beskriven som skulle utgöra ADHD.

– Anslut Sverige till övriga EU:s praxis om att läkemedelsbehandling vid ADHD endast ska användas i sådana fall där andra åtgärder inte har varit tillräckliga, så som rekommenderats av såväl Europarådet som FN:s barnrättskommitté, och som också anges i FASS.

ANNONS

– Beskriv mer noggrant sådana andra insatser som ska prövas i första hand, till exempel individuella pedagogiska anpassningar i skolan, så som anges i internationella konventioner som Sverige skrivit under samt i mål 4 om god utbildning till alla i FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030.

Jan Aronsson, filosof, leg psykoterapeut

Behroz Dehdari, leg läkare, psykiatriker

Helena Holmgren, grundare organisationen TänkOmNu

Tomas Ljungberg, leg läkare, docent

Leena Källqvist, leg sjuksköterska, leg psykoterapeut

Johan Malmqvist, professor i pedagogik

Fanny Marell, socionom, leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi

Lasse Mattila, socionom, chefredaktör för Mad in Sweden, Ordförande, Föreningen Alternativ till Psykofarmaka (FAP)

Johan Sundelin, barn- och ungdomspsykolog, leg psykoterapeut, dr i medicinsk vetenskap

Cecilia Tibell, leg läkare, spec. i invärtesmedicin och endokrinologi

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS