Sedan nyår får endast barn- och ungdomspsykiatri skriva remisser till utredningsteamet för barn och unga i Stockholm. Det är en utveckling som höjer trösklarna att få tillgång till vård på ett olyckligt sätt. Fler unga riskerar att hamna i en situation där jakten på en remiss kan bli långvarig och psykiskt påfrestande, skriver debattörerna,
Sedan nyår får endast barn- och ungdomspsykiatri skriva remisser till utredningsteamet för barn och unga i Stockholm. Det är en utveckling som höjer trösklarna att få tillgång till vård på ett olyckligt sätt. Fler unga riskerar att hamna i en situation där jakten på en remiss kan bli långvarig och psykiskt påfrestande, skriver debattörerna, Bild: Stina Stjernkvist/TT

Alla som behöver måste få vård för sin könsdysfori

I Uppdrag Gransknings uppföljning av det kritiserade programmet "Tranståget och tonårsflickorna" som sänds ikväll framkommer att det skickas färre remisser till utredningsteam för unga med könsdysfori, något som lyfts som positivt. Enligt vår erfarenhet kan dock höjda trösklar för att få vård innebära ett stort psykiskt lidande för de här patienterna, skriver bland andra Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Det senaste året har det skrivits allt färre remisser till utredningsteam för unga med könsdysfori. Det framkommer när man tittar på dagens avsnitt av Uppdrag Granskning “Tranståget-fortsättningen”. I programmet lyfts det fram som en positiv effekt av den pågående debatten. RFSL och RFSL Ungdom tycker inte att ett minskat antal remisser är en vinst i sig. Istället kan det innebära att det finns de som skulle behöva könsbekräftande vård, eller stöd i att utforska sin könsidentitet, som nu inte får tillgång till det.

Könsidentiteten ifrågasatt

Vi har sett sådana tendenser redan. Fler ungdomar än tidigare hör av sig till oss och säger att de inte får remiss, fast de skulle behöva. De berättar att deras könsidentitet blir ifrågasatt av BUP, skolpsykologer eller föräldrar. Även föräldrar som stöttar sina barns könsidentitet har hört av sig och berättat om ifrågasättanden från andra, såväl från närstående som professionella.

ANNONS

Att få en remiss betyder inte att man kommer att få vård. Alla behöver inte vård i slutändan. En del unga behöver få utforska sin identitet och prata med någon professionell. Kanske kommer man fram till att man inte lider av könsdysfori och att könsbekräftande behandlingar inte behövs. Men för att kunna komma till den slutsatsen behöver en remiss skrivas i första ledet.

Sedan nyår får endast barn- och ungdomspsykiatri skriva remisser till utredningsteamet för barn och unga i Stockholm. Det är en utveckling som höjer trösklarna att få tillgång till vård på ett olyckligt sätt. Fler unga riskerar att hamna i en situation där jakten på en remiss kan bli långvarig och psykiskt påfrestande.

Inget tåg som ska stoppas

Uppdrag Granskning verkar tro att de har stoppat “Tranståget”, men vi vet att många unga som lider av könsdysfori även fortsättningsvis kommer att behöva behandling för att må bra och för att kunna leva sitt liv som alla andra. Unga människors könsidentitet är inget tåg som ska stoppas. Alla som behöver vård måste få tillgång till vård. Alla barn har rätt till hälsa. Vi kommer att fortsätta kämpa för att alla som behöver ska få en remiss och att utredningsteamen i hela landet ges resurser för att kunna möta upp varje individs behov. Det är livsviktigt.

ANNONS

Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL

Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom

ANNONS