Alla skulle få det bättre. Det lovade högernationalisterna i valrörelsen. Men i Ulf Kristerssons och Jimmie Åkessons Sverige behöver vanligt folk skuldsätta sig för att ha råd med skenande elräkningar, räntekostnader och matpriser.
Vi är mitt i en ekonomisk kris. Regeringen tittar passivt på och sviker sina vallöften. Vänsterpartiet krävde sänkta matpriser och nu sänker flera matkedjor priserna. Det är bra, men vi måste fortsätta att hjälpa människor genom krisen.
Allt fler människor tar lån på grund av skenande mat- och bränslepriser, el-, boende och räntekostnader. Sen tar de nya lån för att betala av de gamla lånen. Med högre och högre räntor. Fler människor söker hjälp för sina skulder och fler hamnar hos Kronofogden.
Människors skuldsättning
I kristider förstärks även olika typer av missbruk, som till exempel spel, alkohol och drogmissbruk samt den psykiska ohälsan, olika faktorer som kan påverka människors skuldsättning.
Allt fler ungdomar tar kontakt med konsumentvägledning. De ställer frågor om ekonomi och undrar vilken hjälp de kan få under den pågående krisen. Många ansöker om skuldsanering. De har försatt sig i skuld på grund av kreditköp eller för att de tagit snabba lån till konsumtion.
Samtidigt är överskuldsättningen en tydlig klassfråga. Låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och hyresgäster är överrepresenterade bland de långvarigt överskuldsatta.
En av de stora skuldbovarna är de så kallade snabblånen/sms-lånen, eller högkostnadskrediter som de också kallas. De sticker bland annat ut med sin aggressiva reklam som riktas mot människor med ekonomiska svårigheter. Bolagen skyltar ofta med att betalningsanmärkningar inte är något hinder för att få låna mer. Men varken Finansinspektionen eller Konsumentverket har dragit in tillståndet för något av bolagen, detta trots att Finansinspektionen själva larmat att snabblånebolagen slarvat med kreditprövningen.
Bolagen skyltar ofta med att betalningsanmärkningar inte är något hinder för att få låna mer
Dessutom är räntorna skyhöga. Lagen säger att räntan på en högkostnadskredit får vara högst 40 procent över Riksbankens styrränta. Just nu ligger styrräntan på 3 procent, vilket innebär att snabblånebolagen får ta ut 43 procent ränta på lånen. Det är där de flesta ligger.
Vänsterpartiet har presenterat en politik som ska göra livet enklare för vanligt folk under krisen: bland annat sänkta matpriser, förslag om Sverigepriser på el, stärkt A-kassa, frukost i skolan, avskaffat karensavdrag, halverade biljettpriser i kollektivtrafiken, höjd pension, billigare förskola och fritids och en förstärkt sjukförsäkring.
Nu presenterar vi politik för att minska överskuldsättningen. Här är våra förslag:
– Sms-lån och andra snabblån bör förbjudas. Innan det har genomförts bör regeringen utreda hur räntetaket på konsumentkrediter och snabblån kan sänkas.
– Det bör införas en slutlig preskriptionstid för skulder. För de överskuldsatta, utan hopp om att någonsin komma ur en skuldspiral som innebär att varje extra intjänad krona ska mätas ut, skulle en slutlig preskriptionstid ha stor betydelse för möjligheten till rehabilitering och omstart.
– Långivaren ska stå för en större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden om inte tillräcklig kreditprövning har genomförts för lånet. För trots att det saknas grundliga kreditprövningar löper dessa bolag liten risk. Kronofogden tjänstemän driver i praktiken in skulderna åt bolagen. Myndigheten fungerar som en garant för att lånebolagen ska få igen pengar även vid en slarvig kreditprövning.
– Regeringen bör utreda möjligheten att göra kommunerna skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning. De flesta kommuner erbjuder någon form av konsumentvägledning, men tyvärr är denna många gånger alltför bristfällig med begränsade öppettider och för lite personal.
Den högernationalistiska regeringen har, precis som flera regeringar före den, gjort alldeles för lite för att minska överskuldsättningen i samhället. Men vi måste agera nu. Att passivt titta på medan svenska hushåll går på knäna är ett enormt svek mot vanligt folk.
Nadja Awad, riksdagsledamot och talesperson i civilrättsliga frågor