Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Det faktum att vi svenskar har minskat vårt flygresande har bidragit till att flygdebatten tagit fart i flera andra länder runt om i världen, vilket i sin tur fått fler att omvärdera sitt flygande, skriver debattören. Bild: Christine Olsson/TT, Privat
Det faktum att vi svenskar har minskat vårt flygresande har bidragit till att flygdebatten tagit fart i flera andra länder runt om i världen, vilket i sin tur fått fler att omvärdera sitt flygande, skriver debattören. Bild: Christine Olsson/TT, Privat

2019 – året då flygskammen tog oss ned på jorden

Om alla i världen flög som oss svenskar skulle vi inte ha en chans att lösa klimatkrisen. Vi måste sluta underskatta vår egen betydelse och gå före och visa vägen – då kommer fler att följa efter, skriver Maja Rosén, ordförande för organisationen Vi håller oss på jorden och författare till ”Flygpratarguiden”.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Googla ”flight shame” och du får 47 miljoner träffar. Det svenska begreppet flygskam har onekligen tagit fäste och spridit sig över världen. Det används ofta för att beskriva det faktum att allt fler väljer bort flyget av klimatskäl. Men det är inte skam som är drivkraften till att människor faktiskt slutar flyga. En färsk studie från tankesmedjan Fores visar att det snarare är en ökad kunskap om konsekvenserna och insikten att ens egna barn och barnbarn kommer att drabbas av klimatkrisen.

Betyder det då att den som fortsätter att flyga inte bryr sig om att det äventyrar våra barns framtid? Givetvis inte. De allra flesta har inte insett klimatkrisens allvar och inte heller hur hög klimatpåverkan flyget faktiskt har. Många har hört att flyget bara står för två till tre procent av de totala globala utsläppen, men att utsläppen från flyget är relativt låga på global nivå beror på att så få människor i världen flyger – uppskattningsvis har 80 procent av världens befolkning aldrig suttit i ett flygplan.

För många svenskar är flyget den enskilt största utsläppskällan

För många svenskar är flyget den enskilt största utsläppskällan. Exempelvis släpper en tur och returresa till Thailand ut tre ton växthusgaser. Om alla i världen reste på en årlig sådan semester skulle de totala utsläppen globalt öka med 40 procent, när de enligt IPCC i stället behöver halveras det kommande årtiondet om vi ska lyckas begränsa temperaturhöjningen till en hanterbar nivå.

Underskattar sin egen betydelse

Att känna till det här är dock inte nödvändigtvis tillräckligt för att välja bort flygsemestern. De allra flesta underskattar nämligen sin egen betydelse. Ett vanligt resonemang är att ”vad spelar det för roll vad jag gör, när alla andra…?”. Men eftersom vi människor påverkas så starkt av varandras beteende spelar våra val en avgörande roll. Det är de senaste årens utveckling ett ypperligt bevis på.

Det faktum att vi svenskar har minskat vårt flygresande har bidragit till att flygdebatten tagit fart i flera andra länder runt om i världen, vilket i sin tur fått fler att omvärdera sitt flygande

Det faktum att vi svenskar har minskat vårt flygresande har bidragit till att flygdebatten tagit fart i flera andra länder runt om i världen, vilket i sin tur fått fler att omvärdera sitt flygande. En undersökning av människor från Storbritannien, USA, Frankrike och Tyskland visar att hela 21 procent minskat sitt flygresande av klimatskäl i år och branschorganisationen Iata:s chef har beskrivit ”flygskamsrörelsen” som ett av de största hoten mot flyget i Europa. Och han är orolig med rätta – vi är onekligen en växande rörelse.

Syftet är inte att skambelägga

Att kalla oss för en flygskamsrörelse är dock missvisande. Det är att skjuta över ansvaret för eventuella olustkänslor på oss som tar ansvar för vår gemensamma framtid. Vårt syfte är inte att skambelägga någon utan att få fler att inse vikten av att hålla sig på jorden. Det ligger i allas intresse att rädda klimatet, och att inte upplysa om flygets konsekvenser är att göra sina medmänniskor en otjänst. Risken finns förstås att flygskam uppstår – att skämmas över att ägna sig åt något man inser att man inte borde är helt naturligt. Som tur är finns ett enkelt botemedel. Den som inte flyger känner ingen flygskam.

Att se att andra är beredda att faktiskt göra något är en effektiv väckarklocka

Att enskilda individer slutar flyga är självklart inte tillräckligt om vi ska lyckas lösa klimatkrisen. För det krävs kraftfulla politiska åtgärder – en total samhällsomställning. Men för att uppnå en sådan i tid måste vi bli fler som vaknar upp och inser klimatkrisens allvar. Att se att andra är beredda att faktiskt göra något är en effektiv väckarklocka. Att Greta Thunberg till skillnad från så många forskare och politiker lyckas få människor världen över att ta till sig klimatkrisens allvar beror inte bara på att hon är en fantastisk talare utan också på att med sitt agerande visar vad som krävs.

Genom kampanjen Flygfritt 2020 har vi svenskar en chans att visa resten av världen att vi är många som är beredda att ställa om för att rädda klimatet

Genom kampanjen Flygfritt 2020 har vi svenskar en chans att visa resten av världen att vi är många som är beredda att ställa om för att rädda klimatet. Kampanjen går ut på att du lovar att ta ett flygfritt år nästa år – förutsatt att vi når målet på 100 000 anmälda. Redan i dag finns ett stort internationellt intresse för kampanjen och når vi målet kommer det att få följdeffekter världen över. Ju fler vi blir som visar att vi sätter klimatet främst desto fler kommer att följa efter. Till slut även våra politiker.

Maja Rosén, ordförande för organisationen Vi håller oss på jorden och författare till ”Flygpratarguiden”