Förslaget till ny utlänningslag ligger nu på riksdagens bord. Målet sägs vara en långsiktig migrationspolitik med regler samstämmiga med övriga EU, minskad invandring och förbättrad integration. Vi 102 undertecknare forskar om migration, hälsa, integration och närliggande områden i olika vetenskapliga discipliner.
Vi är kritiska till att ansvariga politiker bortser från forskning som pekar mot att lagförslaget kommer att misslyckas med dessa mål, och att lagen kommer att få allvarliga effekter både för de drabbade människorna och det svenska samhället.
1. Forskning visar att majoriteten av de som söker asyl i Sverige kommer från länder i krig och konflikt. En stor andel har upplevt trauman och livshotande händelser och den psykiska ohälsan är mycket hög. Detta påverkar möjligheterna att lära sig ett nytt språk och påbörja ett nytt liv.
2. Stora forskningssammanställningar visar att möjligheterna till rehabilitering i det nya landet ändå är goda, särskilt för barn och unga. En förutsättning är att man ges möjlighet att avsluta sin flykt och lägga sina trauman bakom sig. Grunden är att livssituationen upplevs säker och trygg, att framtiden ter sig förutsägbar.
Permanent osäkerhet
Det aktuella lagförslaget innebär tvärt emot att uppehållstillstånd i Sverige som regel blir tillfälliga. Under många år kommer barn, kvinnor och män som drabbats av krig och våld därmed att leva i permanent osäkerhet.
3. Forskning visar att tillgång till och stöd från familj och närstående är av stor vikt efter traumatiska händelser. Särskilt för barn har familjesplittring mycket allvarliga effekter. Lagförslaget innehåller flera delar som leder till att familjer som separerats under flykt fortsatt kommer att tvingas leva åtskilda under lång tid eller för alltid.
Sammantaget visar den samlade forskningen att restriktiva åtgärder av det slag som nu föreslås förhindrar läkning och rehabilitering av psykiska följder av trauman och även kan reaktivera och försämra kroniska traumatillstånd som PTSD. Detta försvårar språkinlärning, liksom möjligheterna att komma i arbete och skaffa bostad och motverkar därigenom integrationen.
4. Ett mål med den nya lagen är att Sverige bör minska antalet asylsökande genom att inte avvika från övriga EU. Lagförslaget avviker dock påtagligt genom att i flera avseenden ligga lägre än många andra länder. Forskning visar samtidigt att de flesta asylsökande sannolikt inte väljer land, utan tvingas på flykt och sedan hamnar i det land man förs till av de smugglare man är hänvisade till. Migrationspolitiska kommittén pekar på studier som visar att det flyktingar uppskattar i Sverige är demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, något väldigt få är beredda att begränsa i syfte att minska Sveriges invandring.
Ohållbar politik
5. När regeringen nu föreslår en långsiktigt hållbar migrationspolitik menar man alltså en politik som innebär ett minskat antal asylsökande genom att lagstiftningen skall vara i överensstämmelse med, eller i praktiken på en lägre nivå, än andra EU-länder. Men en sådan politik är bara hållbar tills andra EU-länder följer Sveriges exempel och lägger ribban ännu lägre.
En långsiktigt hållbar migrationspolitik kan inte utgå från erfarenheterna från den exceptionella situation som rådde för sex år sedan, utan måste blicka utåt och framåt. I dag befinner sig 80 miljoner människor i världen i påtvingad flykt och 85% av dessa hamnar i låg- och medelinkomstländer med små förutsättningar att hantera situationen. Klimatförändringarna kommer med stor sannolikhet att öka antalet människor på flykt och innebär också risk för nya krig och konflikter. En långsiktigt hållbar migrationspolitik kan därför inte åstadkommas i en stat eller en region som EU. Det krävs ett globalt samarbete, i första hand genom FN:s överinseende.
Genom att utgå från det forskningsbaserade kunskapsläget kan man förutse att de mål regeringen har med sitt förslag till ny utlänningslag kommer att misslyckas. Lagen kommer att leda till en permanent osäkerhet för skyddsbehövande människor, påtvingade familjesplittringar och därmed försämrad hälsa för barn och vuxna som tvingats på flykt från krig och våld för att söka skydd i vårt land. Detta försämrar påtagligt människors förutsättningar för en snabb integration. Vi befarar att en situation med stora grupper av sårbara traumatiserade människor som under långa perioder tvingas leva med tillfälliga uppehållstillstånd och påtvingade familjesplittringar kommer att bidra till ett Sverige som ytterligare glider isär, med ökade spänningar som följd. Höjda krav på inkomst och bostad riskerar att gynna den organiserade brottslighet som utnyttjar förtvivlade människors desperation.
Begränsad vinst
Samtidigt visar beräkningar som Migrationsverket gjort att vinsten med den nya lagen i form av färre antal asylsökande är begränsad. Antalet asylsökande under kommande år bedöms bli lågt jämfört med de senaste decennierna även om vi väljer att behålla den tidigare, och på flera sätt mindre dåliga, utlänningslagen.
Som forskare inom migration, integration och hälsa vill vi varna för att priset för den nya utlänningslagen är högt, både för de barn och vuxna som flytt från krig och våld och sökt skydd i Sverige, men också för hela det svenska samhället.
De riksdagsledamöter som röstar för lagen, och därmed väljer att bortse från den forskning och kunskap som finns, bär därför ett stort ansvar för framtiden.
Lagförslaget kommer att leda till en marginellt minskad invandring till priset av kraftigt försämrad integration och ökade klyftor i samhället. De riksdagsledamöter som röstar för lagen, och därmed väljer att bortse från den forskning och kunskap som finns, bär därför ett stort ansvar för framtiden.
Initiativtagare:
Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap, Sahlgrenska akademin
Åsa Backlund, filosofie doktor i socialt arbete, Stockholms universitet
Undertecknas av:
Elisabeth Abiri, filosofie doktor i freds- och utvecklingsforskning
Lindita Aliti, doktorand, institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet
Torgny Alstad, lektor, institutionen för Odontologi, Sahlgrenska akademin
Anna Ambrose, lektor i pedagogik, Södertörns högskola
Signe Askersjö, doktorand i socialantropologi, Göteborgs universitet
Osman Aytar, docent i socialt arbete/filosofie doktor i sociologi, Mälardalens högskola
Girma Bernahu, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
UllaBjörnberg, professor emeritus i sociologi, Göteborgs universitet
EvaBlomberg, professor emeritus, samtidshistoriska institutionen, Södertörns högskola
Helena Colliander, filosofie doktor i pedagogik, institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
MagnusDahlstedt, professor i socialt arbete, Linköpings universitet
Mehrdad Darvishpour, filosofie doktor i sociologi och socialt arbete, Mälardalens högskola
Lisen Dellenborg, lektor, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet
Andrea Dunlavy, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Marita Eastmond, senior professor, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Torun Elsrud, docent i socialt arbete, Linnéuniversitetet
Gullvi Flensner, docent i vårdvetenskap, Högskolan Väst
EvaFromholz, juris doktor, Stockholms universitet
Maria Gottvall, filosofie doktor, institutionen för hälsovetenskap, Röda Korsets Högskola
Nina Gren, lektor i socialantropologi, Lunds universitet
Lena Grip, filosofie doktor i kulturgeografi, Karlstad universitet
Sabine Gruber, docent i socialt arbete, Linköpings universitet
Sabina Gušić, leg psykolog, filosofie doktor i klinisk psykologi
Kristina Gustafsson, docent, Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet
Mirjam Hagström, lektor, barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
PeoHansen, professor i statsvetenskap, institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet
Martin Harling, filosofie doktor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Daniel Hedlund, postdoktor
Peter Heike, lektor i religionsvetenskap, Högskolan i Halmstad
KristiinaHeikkilä, docent, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
Anders Hjern, professor, CHESS, Karolinska Institutet, Stockholms universitet
Maline Holmlund, doktorand i socialt arbete, Linköpings universitet
Helena Honkaniemi, doktorand, institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Farhad Jahanmahan, doktorand, barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Södertörns högskola
Tobias Jansson, doktorand i socialt arbete, Göteborgs universitet
Jesper Johansson, docent i socialt arbete, Linnéuniversitetet
Jonathan Josefsson, biträdande lektor, institutionen för tema barn, Linköpings universitet
Sol Pia Juáres, docent i folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
Kristoffer Jutvik, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, samt institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet
Karin K Flensner, filosofie doktor och lektor i utbildningsvetenskap, Institutionen för Individ och samhälle, Högskolan Väst
Eleni Karageorgiou, postdoktor, juridiska fakulteten, Lunds universitet
BaharanKazemi, filosofie doktor i socialt arbete, Göteborgs universitet
Helena Korp, docent i pedagogik, Högskolan Väst
Karin Krifors, biträdande lektor, etnicitet och migration, Linköpings universitet
Philip Lalander, professor i socialt arbete, Linnéuniversitetet
Joachim Larsen, med doktor, hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets Högskola
René Léon-Rosales, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet
Jacob Lind, filosofie doktor i IMER, forskare vid Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare, Malmö universitet
Annika Lindberg, postdoktor, Københavns universitet och University of Bern
Jonna Linde, doktorand, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Joakim Lindgren, docent, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet
Patricia Lorenzoni, filosofie doktor i idéhistoria, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, Uppsala universitet
Anna Lundberg, professor vid institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet
Susanna Lundberg, lektor i socialt arbete, Malmö universitet
Jesper Löve, docent i folkhälsovetenskap, Göteborgs universitet
AndreasMalm, leg psykolog, doktorand, avdelningen för psykologi, Karolinska Institutet/Röda Korsets Högskola
Jenny Malmsten, filosofie doktor i internationell migration och etniska relationer
Charlotte Melander, lektor, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Annkatrin Meyerson, doktorand i offentlig rätt, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Tommaso MMilani, professor i flerspråkighet, Göteborgs universitet
Maria Moberg Stephenson, filosofie doktor i socialt arbete, Örebro universitet
Irene Molina, professor i kulturgeografi, CEMFOR, Uppsala universitet
Diana Mulinari, postdoktor genusvetenskap, Lunds universitet
Anders Neergard, professor i migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet
Sofia Nordmark, universitetslektor i socialt arbete, Linköpings universitet
Pelle Norlin, adjunkt, Lärarutbildningen, Södertörns högskola
Vanna Norling, biträdande lektor, institutionen för socialt arbete, Malmö universitet
EvaNorström, filosofie doktor, institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet
Sofia Nyström, docent i pedagogik, Linköpings universitet
Hedvig Obenius, doktorand i välfärdsrätt, Linköpings universitet
My Opperdoes, doktorand, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin
LisaOttosson, lektor i barn och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet
Ellen Parsland, doktorand
Maria Persdotter, postdoktor i välfärdsrätt, avdelningen för socialt arbete, Linköpings universitet
EvaReimers, professor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk, Stockholms universitet
Maja Sager, universitetslektor, genusvetenskapliga institutionen, Lunds universitet
LisaSalmonsson, filosofie doktor i sociologi, Örebro universitet
OveSernhede, senior professor i barn och ungdomsvetenskap, IPKL, Göteborgs universitet
Erika Sigvardsdotter, filosofie doktor i kulturgeografi, Uppsala universitet
Benedict Singleton, postdoktor, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
LiveStretmo, lektor i barn och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet
ÅsaSundelin, lektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet
Emma Söderman, filosofie doktor i socialt arbete, Lunds universitet
Marina Toloyan, docent i allmänmedicin, Karolinska Institutet
Nina Tryggvason, filosofie doktor i socialt arbete, Högskolan Väst
Charlotta van Eggermont Arwidsson, doktorand, hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets högskola
Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap, Högskolan Väst
Kristina Wejstål, doktorand i internationell rätt, Göteborgs universitet
Ulrika Wernesjö, filosofie doktor i sociologi och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet
ÅsaWettergren, professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Eva Wikström, docent vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Hanna Wikström, docent, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
BenWilson, filosofie doktor, institutionen för sociologi, Stockholms universitet
Kavot Zillén, docent i offentlig rätt, Stockholms universitet
Karin Åberg, doktorand i internationellt rätt, Göteborgs universitet
Linnéa Åberg, lektor/postdoktor i socialt arbete, Linnéuniversitetet och Högskolan Väst
LisaÅkesson, professor vid institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
Aleksandra Ålund, professor emerita, REMESO, Linköpings universitet
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.