Barnet föds omoget och ska utvecklas till en mogen människa vid cirka 25 års ålder. De tidiga åren är de viktigaste för att träna motorik, samspel och den empatiska förmågan. Kunniga personer som Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin, och Anders Hansen, överläkare i psykiatri, har påtalat vikten av rörelse och social interaktion i verkliga livet, för att människan ska må bra. För det lilla barnet är detta livsviktigt för en god utveckling. All skärmtid stjäl tid från annat.
Skärmar på förskolan kommer att betyda mindre tid för träning i verkliga livet. Effekten av skärmtid på barnhjärnan har vi ingen aning om, men vi vet att den kan leda till ett beroende. I förskolan behövs inga skärmar och i skolan bör skärmar användas åldersanpassat när de gagnar inlärningen.
Effekten av skärmtid på barnhjärnan har vi ingen aning om, men vi vet att den kan leda till ett beroende
Det finns ingen anledning att börja tidigt med skärmar. Men den mänskliga utvecklingen kan bara optimeras just under barndomen. Så vi måste vara rädda om barnen. Från föreningen Barnverkets sida hoppas vi att Skolverket och regeringen förstår att revidera den nationella IT-satsningen, så att den blir åldersanpassad till det biologiska barnet med dess känsliga hjärna, kropp och sinnen i utveckling.
Inför en lag som skyddar barnen
För att viktiga beslut om barn inte ska bli felaktiga behövs en barnskyddslag. Syftet är att värna barnens psykiska och fysiska utveckling samt deras fysiska miljö som skolors inne- och utemiljö. Lagen ska inkludera läroplanen som måste åldersanpassas utifrån barnets mognad. Utbildningsminister Anna Ekström (S) motiverar skärmar i förskolan med att läroplan och lagar måste följas. Men läroplaner och lagar går att ändra.
En barnskyddslag ska innebära att alla beslut som påverkar barn ska bedömas av ett medicinskt och hälsovetenskapligt team med expertkunskap om det biologiska barnet och dess behov
En barnskyddslag ska innebära att alla beslut som påverkar barn ska bedömas av ett medicinskt och hälsovetenskapligt team med expertkunskap om det biologiska barnet och dess behov. Teamet bör bestå av bland annat barnläkare, barnpsykolog, barnfysioterapeut, hjärnforskare, miljömedicinare och optiker.
Vi har ett allvarligt systemfel när vi i Sverige tar viktiga beslut rörande barns hälsa och miljö utan föregående riskbedömning och hälsokonsekvensanalys. Vi behöver en barnskyddslag som säkrar att så sker. Då blir det svårare för marknadskrafter att orsaka felaktiga beslut för barn.
Barnverket yrkar på en reviderad och barnanpassad digitaliseringsstrategi för skolväsendet samt ett snart införande av en barnskyddslag.
Föräldraorganisationen Barnverket genom:
Gunilla Niss, ordförande, barnpsykolog
Åse Victorin, barn- och skolläkare
Monica Wester, sjukgymnast, barn- och skolergonom
Eva Datta, gymnasielärare
Helena Lindfors, förskollärare, småbarnspedagog
Malin Valsö, psykolog
Michael Wigge, jurist