För fem år sedan skrev vi ett öppet brev till regeringen och den då nytillträdde rikspolischefen Anders Thornberg. Vi uttryckte oro över samhällsutvecklingen, särskilt som vi såg att den nya polisorganisationen var på väg att haverera. I brevet gav vi tio konkreta förslag för omedelbar hantering. Fem år senare har inget av förslagen genomförts. En del av förslagen är passé, medan andra fortfarande är aktuella. Vissa är till och med ännu viktigare i dag med tanke på den grova brottslighetens omfattning och utbredning.
För att få till det paradigmskifte som regeringspartierna utlovat krävs omedelbara operativa åtgärder och stora system- och organisationsförändringar som vilar på professionell grund där inga kor får vara för heliga för att slaktas. Några sådana åtgärder är:
Regeringen måste styra mer kraftfullt genom regleringsbrev och utnämningsmakten. Både Statskontoret och Riksrevisionen har kritiserat regeringen och rättsvårdande instanser för bristande styrning och effektivitet inom rättsväsendet. Tydligare ledning och styrning, inklusive bättre uppföljning av fattade beslut, är därför ett första steg för att vända situationen.
En absolut förutsättning för ett framgångsrikt polisarbete är att det finns en lokal förankring där polisen känner och är kända av invånarna
Ta tillbaka utsatta områden. De utsatta områdena måste under våren 2023 tillföras ytterligare minst 3 000 poliser. Ett viktigt led i arbetet är också att fördjupa samarbetet med säkerhetsbranschen.
Inrätta en kommunal polis. En absolut förutsättning för ett framgångsrikt polisarbete är att det finns en lokal förankring där polisen känner och är kända av invånarna. Tiden är mogen att inrätta en kommunal polis som komplement till den statliga polisen. En sådan kommunal polis ska i första hand jobba brottsförebyggande i nära dialog med kommunerna, som till sommaren får en lagstadgad skyldighet att förebygga brott.
Stärk polisens blåljusverksamhet. Påskkravallerna har visat att polisens förmåga när det gäller ordning och säkerhet måste stärkas genom att återinrätta en beredskapspolis samt genom att förstärka SPT-konceptet, piketverksamheten, den nationella insatsstyrkan och andra insatsorganisationer. Detta är viktigt också för uppbyggnaden av det civila försvaret. En ytterligare förbättring vore att bygga upp en kraftfull nationell trafikövervakningsorganisation.
Inrätta en ny brottsutredningsmyndighet för att förbättra det undermåliga brottsutredningsresultatet. Ett sätt att åstadkomma detta skulle vara att bilda en helt ny fristående myndighet bestående av poliser och åklagare, men framför allt av civilanställda med olika specialkompetenser. Uppdelningen med flera olika slag av polismyndigheter är vanlig i andra länder, inte minst för att öka effektiviteten och motverka korruption.
Fördjupa kampen mot den organiserade brottsligheten. För att effektivisera kampen mot den organiserade brottsligheten måste regeringen inrätta ytterligare en särskild polis- och åklagarmyndighet som tar över och utvecklar det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet.
Stärk det nordiska samarbetet. Då mycket av brottsligheten är gränsöverskridande krävs ökat internationellt samarbete. En viktig fråga är därför möjligheten att inrätta en nordisk polismyndighet som komplement till Interpol och Europol.
Stärk skyddet av brottsoffer. Arbetet för att skydda brottsoffer måste förnyas, bland annat genom att inrätta en ny myndighet som tar över ansvaret för hela den nuvarande verksamheten. En viktig del i sammanhanget är arbetet med att ta fram en särskild ”Brottsofferbalk” för att samla all relevant lagstiftning till förmån för brottsutsatta.
Analysera situationen
Vår övertygelse är att Sverige hade varit säkrare och tryggare om rikspolischefen och regeringen hade lyssnat till våra råd för fem år sedan. Därför föreslår vi, som en av de viktigaste åtgärderna, en motsvarighet till den Lindbeckkommission som regeringen tillsatte i början av 1990-talet med anledning av den ekonomiska krisen. Låt den tidigare rikspolischefen, Interpolpresidenten, landshövdingen Björn Eriksson under tre månader analysera situationen och komma med förslag till åtgärder på kort och lång sikt.
Det är nu upp till bevis för justitieminister Gunnar Strömmer och regeringen; ett paradigmskifte kräver ett nytt ledarskap.
Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige