I skuggan av virusfarsoten som lamslagit hela klotet har en annan pandemi vuxit sig allt starkare – opioidmissbruket.
Samlingsnamnet för syntetiska opiater är opioider; där ingår bland andra Tramadol, fentanyl och oxikodon. I USA har bortemot en halv miljon människor dött i överdoser i den pågående narkotikapandemin. I Sverige dör årligen 900 personer genom läkemedelsförgiftning. Sammantaget står opioiderna för 95 procent av dödsfallen.
Går inte att vaccinera bort
Opioidmissbruket är pandemiskt och det går inte att vaccinera bort. Så naturligtvis är hanteringen av dessa preparat strängt kontrollerade.
I Läkemedelsverkets föreskrifter finns ett heltäckande regelverk rörande hanteringen av narkotikaklassade läkemedel. I författningssamlingen stadgas även hur destruktionen av överbliven, och återlämnad, narkotika ska gå till.
För sjukvårdens del har det utarbetats stränga rutiner som minimerar risken för att narkotikan hamnar på den illegala gatumarknaden.
Men för narkotikan som privatpersoner återlämnar till apotek finns inget tvingande regelverk. Från det ögonblick att den lämnas över disken till apotekspersonal till det moment när renhållningsföretag eller budfirma tar emot destruktionskartongen bygger istället säkerheten, enligt Läkemedelsverket, på tillit.
Av detta skäl behöver narkotikan varken räknas eller bokföras vid återlämnandet utan läggs bara i en genomskinlig plastpåse, fullt synlig och tillgreppsmöjlig, i en öppen kartong som när den är full försluts och lämnas vidare för destruering.
Rent hypotetiskt skulle ett okänt antal opioider kunna bli föremål för illegal handel och sprida död bland, oftast unga, missbrukare.
Eftersom ingen apotekskedja räknar och bokför den narkotika som återlämnas har inte heller Läkemedelsverket det minsta begrepp om den totala mängd det handlar om. Så rent hypotetiskt skulle ett okänt antal opioider kunna bli föremål för illegal handel och sprida död bland, oftast unga, missbrukare.
Dessvärre är det ingen hypotes. De senaste åren har två apoteksanställda ställts inför rätta för narkotikastölder.
Det ena rättsfallet rörde dessutom en apotekschef hos det statliga bolaget Apoteket.
Den 9 april 2020 kunde svt.se rapportera: ”Det finns stora brister av Apotekets hantering av narkotikaklassad medicin som återlämnas till företaget.” Detta enligt polisens utredning kring en brottsmisstänkt apotekschef i Hälsingland.
Men knarkhärvan kunde alltså inte nystas upp med hjälp av Apotekets rutiner. Istället var det polisens yttre spaning som gav resultat, när medbrottslingar och köpare togs in för förhör avslöjades källan.
Den 23 april 2020 dömdes apotekschefen till ett års fängelse, för narkotikabrott vid 17 tillfällen.
Året innan fälldes i Lunds tingsrätt en person som arbetat många år i apoteksföretaget för tillgrepp av främst oxikodon och fentanyl från destruktionslådan.
En person som själv kontaktat artikelförfattaren återlämnade själv cirka 800 tabletter oxykodon efter en nära släkting som dött i cancer, och kunde berätta att han förgäves bad om ett mottagningsbevis av apoteksbiträdet. På den illegala marknaden motsvaras detta av ett värde på uppemot eller över hundratusen kronor. En frestelse som kan vara svår att stå emot om man vet att kontrollen är obefintlig.
Svagt intresse för kontroller
En sådan kontroll förefaller inte ligga i vare sig Läkemedelsverkets eller apotekskedjornas intressen. Från Läkemedelsverkets sida tillstår man att det är ett hål i lagstiftningen och en svaghet att inte inlämnad narkotika räknas och bokförs, men menar ändå att föreskrifterna är tillräckliga, med argumentet att den apoteksanställde som plockar åt sig av tabletter ur destrueringslådan gör sig skyldig till olaga narkotikainnehav, vilket är en brottslig handling.
Om tillit vore tillräckligt för att skydda oss mot girighet (eller missbruk och beroende) hade narkotikan knappast behövt vara omgärdat av något som helst regelverk.
Delade meningar
Apotekskedjornas branschförening, å sin sida, menar att apoteken inte har resurser till detta merarbete.
Men resurserna finns redan och används invändningsfritt när den återlämnade narkotikan kommer från annat håll.
Så här ser ett utdrag ur Riktlinjer för sjukvårdspersonal Linköpings kommun ut:
”När narkotiska läkemedel från akutförrådet återlämnas till apoteket för kassation ska förbrukningsjournal Narkotika efter kontrollräkning av apoteket signeras av apoteks personal. Förbrukningsjournalen återförs därefter till akutförrådet.”
Under tiden som denna artikel skrevs avled ytterligare sju personer, statistiskt sett män i tjugoårsåldern, av opioidförgiftning. Socialstyrelsens statistik visar inte hur och var de avlidna kommit över narkotikan, men att oxykodon och fentanylplåster på något sätt har sitt ursprung på apoteken förefaller oomtvistligt. Däremot är naturligtvis inte alla dessa illegalt tillgripna; det förekommer ju faktiskt att läkare skriver ut narkotika som sedan säljs. Men så länge inte apoteken, frivilligt eller via tvingande föreskrifter från Läkemedelsverket, räknar och bokför inlämnad narkotika, så är risken stor att även denna bidrar till de tragiska dödsfallen.
Ingemar Härd, byggnadssnickare och författare.