På en totalt urflippad skolmarknad skulle offentlighetsprincipen kunna innebära ett ökat skydd för barn och elever. Men då måste journalister, och andra som vill granska alla skolor - inte bara de kommunala - få juridiska möjligheter till att göra det, skriver debattörerna.
På en totalt urflippad skolmarknad skulle offentlighetsprincipen kunna innebära ett ökat skydd för barn och elever. Men då måste journalister, och andra som vill granska alla skolor - inte bara de kommunala - få juridiska möjligheter till att göra det, skriver debattörerna. Bild: Alexander Olivera/TT

Återigen har skollobbyn fått som de vill – att slippa granskas

Den nya regeringen levererar present efter present till före detta partikamrater som äger skolkoncerner, sitter i deras styrelser eller lobbar för deras sak. Samma dag som Tidöavtalet presenterades meddelade AcadeMedia att många av regeringens och Sverigedemokraternas skolförslag är samma som de förslag som AcadeMedia tagit fram. Nu står det klart att de aktiebolagsdrivna skolornas intresseorganisationer har fått igenom sitt krav på att friskolor även i fortsättningen ska slippa offentlighetsprincipen, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Både de aktiebolagsdrivna skolorna arbetsgivarorganisation Almega och deras intresseorganisation Friskolornas Riksförbund har drivit på för att deras medlemmar inte ska behöva dela med sig till journalister och medborgare av vad som sker i de aktiebolagsdrivna skolorna. Idéburna skolors riksförbund - de icke vinstdrivna skolornas intresseorganisation - tycker däremot att det är en självklarhet att alla skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen.

Med tanke på de övertydliga kopplingarna mellan regeringen och de stora skolkoncernerna är det inte förvånande att regeringen gång efter gång väljer att ställa sig på skolägarnas sida och struntar i elevperspektivet och i de icke vinstdrivande skolornas åsikt.

Återkommande avslöjanden

Skolminister Lotta Edholm värvades direkt från styrelserummet i en friskolekoncern och från ett jobb på lobbyfirma som hjälper välfärdsföretag att bedöma förutsättningarna att konkurrera framgångsrikt i valfrihetssystem. Bland de politiskt tillsatta tjänstemännen på Utbildningsdepartementet är kopplingen till skolägarnas intresseorganisationer tydlig. Edholms ena sakkunnige har tidigare varit kommunikationschef på Almega, utbildningsminister Mats Perssons stabschef var lobbychef på Friskolornas Riksförbund innan han värvades till Liberalerna och Perssons sakkunnige hade under valrörelsen uppdrag för den näringslivsknutna tankesmedjan Timbro.

ANNONS
Bild: Stefan Jensen
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att skolkoncernerna inte vill ge samhället ökade möjligheter att granska är lätt att förstå, givet de återkommande avslöjandena om bristerna i deras verksamheter. Men hela principen bakom att elever och föräldrar ska göra aktiva val bygger på att de har kunskap om hur det ser ut på de skolor som de har att välja mellan. Den kunskapen kan inte bara bestå av information som skolägarna frivilligt vill dela med sig av. Den måste kunna fyllas på av information som inte är till skolägarnas fördel när skolvalen görs.

På en totalt urflippad skolmarknad skulle offentlighetsprincipen kunna innebära ett ökat skydd för barn och elever

När konkurrensen om eleverna hårdnar tar skoljättarna till allt mer beräknande metoder för att styra föräldrar, barn och ungdomar till sina förskolor och skolor. En gravid mamma som går in på föräldraforumet Babyvarlden.se möts direkt av en annons från förskolekoncernen Pysslingen. Pysslingen ägs av AcadeMedia och AcadeMedia äger även företaget som driver Babyvärlden. En femtonåring som klickar in på någon av sidorna studier.se, gymnasiekoll.se, gymnasieguiden.se, framtid.se, frågasyv.se, och snackamedsyv.se för att få hjälp med sitt gymnasieval möts direkt av namnet AcadeMedia. AcadeMedia - som genom uppköp av sina konkurrenter driver gymnasieskolor med 15 olika varumärken - har nämligen även köpt upp alla företag (utom ett) som erbjuder gymnasievägledning på nätet.

På en totalt urflippad skolmarknad skulle offentlighetsprincipen kunna innebära ett ökat skydd för barn och elever. Men då måste journalister, och andra som vill granska alla skolor - inte bara de kommunala - få juridiska möjligheter till att göra det.

ANNONS

Vänskapskorruption frodas

För några veckor sedan kom nyheten att Sverige tappar i listan över korruptionsfria länder. Enligt Claes Sandgren, professor emeritus i juridik med stor erfarenhet av arbete mot korruption, finns det risk för att vänskapskorruption riskerar att frodas i Sverige. Sandgren ger skadliga kontakter mellan tjänstemän, politiker, företagare och intressegrupper som exempel.

Sex av de svenska skolkoncernerna, samt ett antal mindre skolaktiebolag, ägs helt eller delvis av före detta politiker. Fyra av koncernerna ägs helt eller delvis av utländska aktörer. Den svenska skolan står inför ett vägval: fortsatta demokratiska eftergifter för skolaktiebolagen och de växande skolkoncernerna eller början på ett återtagande av medborgarnas insyn och kontroll över skolan.

En regering bör se till hela landets bästa och inte bygga hela sin skolpolitik på vad som är bäst för dem som äger de aktiebolagsdrivna skolorna. Offentlighetsprincipen är avgörande för att vi ska kunna få insyn i bolagsdrivna skolor och för att kunna kontrollera att skolpengen används med elevernas bästa i centrum.

Marcus Larsson Tankesmedjan Balans

Åsa Plesner Tankesmedjan Balans

ANNONS