Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ann-Sofie Hermansson friades av tingsrätten i januari 2020. Rättegången väckte stor uppmärksamhet och sänder ett tydligt budskap att det gör ont och kostar på att gå emot dessa krafter, skriver debattören. Bild: Ali Lorestani/TT
Ann-Sofie Hermansson friades av tingsrätten i januari 2020. Rättegången väckte stor uppmärksamhet och sänder ett tydligt budskap att det gör ont och kostar på att gå emot dessa krafter, skriver debattören. Bild: Ali Lorestani/TT

Åtalet mot Hermansson – en seger för islamister

Ann-Sofie Hermansson har blivit måltavla för en politisk rättegång. Att åtalet mot henne nu går till hovrätten är en vinst för islamisterna och visar att det kostar på att gå emot dessa krafter, skriver Magnus Norell.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den 7-9 september är det förhandlingar i Hovrätten för västra Sverige. Förhandlingarna gäller förtalsåtalet mot tidigare S-kommunalrådet i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson. Hermansson friades av tingsrätten i januari 2020. Domen överklagades då till hovrätten av de som väckt åtalet, Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil.

Abdullahi och Doubakil är välkända namn i den mer aktivistiska delen av den islamistiska rörelsen i Sverige och det var som representanter för Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén som de väckte åtalet efter att Hermansson på sin blogg kallat dem för extremister.

Som jag skrivit tidigare har åtalet inget att göra med att dessa båda aktivister blivit kallade extremister, en beteckning som för övrigt Doubakil sagt att hon inte har något emot.

Krig med juridiska medel

Det Hermansson är utsatt för är det som på engelska kallas ”Lawfare”, alltså krig med juridiska medel. Och syftet är som jag skrev inför förhandlingarna i tingsrätten ”att störa och om möjligt hindra en diskussion om islamism. Att visa att det kostar att gå emot dessa aktivister”.

Åtalet i tingsrätten utgjorde det första fallet i Sverige där det användes på detta sätt. Resultatet blev en vinst för islamisterna även om Hermansson friades, eftersom det viktiga här är budskapet att det gör ont och kostar på att gå emot dessa krafter. Detta underströks av att den i Sverige så ofta använda offerkoftan snabbt drogs på Doubakil och Abdullhai, som hävdade att de utsattes för förtryck där deras yttrandefrihet hotades. En bisarr anklagelse med tanke med det medieutrymme dessa båda och deras vapendragare fick i samband med händelsen.

Den yttrandefrihet som hotades är den som används för att undersöka, kritisera och ifrågasätta den islamistiska ideologin och de praktiska uttryck den tar sig i att ge sig på de som ses om belackare. I Hermansson fall blev det också delvis framgångsrikt, även om hon friades i tingsrätten, eftersom S i Göteborg avpolletterade henne från posten som kommunalråd. Ett beteende som S använt mot andra kvinnor som tagit strid som islamism och relaterade ämnen som hederskultur, som Carina Hägg och Nalin Pekgul.

Väcker uppståndelse

Även om det var första gången i Sverige som fenomenet dök upp i domstol, så har metoderna att försöka tysta kritiker används tidigare av islamister. 2017 skrev jag tillsammans med Aje Carlbom och Pierre Durrani en förstudie till MSB om Muslimska brödraskapet i Sverige, varpå ett drev drogs igång mot MSB. Myndigheten kritiserades kraftigt för att ha publicerat den och blev nedringt, mejlbombat och JO-anmält. Vi författare fick löpa gatlopp i sociala medier och olika privatpersoner och organisationer med kopplingar till den islamistiska miljön i Sverige krävde att förstudien skulle dras tillbaka, vilket dock inte skedde.

Även då var signalen att visa vad det kostar att publicera något som dessa aktivister inte gillar. Då sätter man den i egna sammanhang så omhuldade yttrandefriheten snabbt på undantag.

I Sverige har vi inte någon beredskap för att hantera sådana här angrepp på demokratin eftersom det sällan går så långt som att det offentliga blir varse vad som pågår. Och när det sker, som i fallet med MSB-studien och för Hermansson, är det en medveten strategi för att strypa en icke önskvärd diskussion.

Viktig markering

Desto viktigare därför att samhället i stort sätter ner foten och kraftigt markerar mot att vissa aktivister driver en kritisk samhällsdebatt till domstol. I stället för att debattera enligt gängse demokratiska normer – öppet och ärligt – väljer dessa individer att jaga sina motståndare till domstol i syfte att skicka en signal att så här går det om ni går emot oss. Ett kusligt budskap som ekar av auktoritärt tänkande där endast åsikter som de själva godkänt får föras fram. En ideologisk idévärld som dock stämmer väl in på definitionen av islamism.

Det ankommer på alla oss andra att oförblommerat ställa upp på hennes sida samt aktivt fortsätta att bekämpa alla former av odemokratiska och auktoritära strömningar varhelst de dyker upp.

Ann-Sofie Hermansson har blivit måltavla för en politisk rättegång, för första gången i Sverige, och det ankommer på alla oss andra att oförblommerat ställa upp på hennes sida samt aktivt fortsätta att bekämpa alla former av odemokratiska och auktoritära strömningar varhelst de dyker upp.

Magnus Norell, Adjunct Scholar vid the Washington Institute for Near East Policy, Washington DC. Senior Policy Advisor vid the European Foundation for Democracy, Bryssel.

LÄS MER: Förtalsåtalet är ett vapen för att tysta meningsmotståndare