Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En ny rapport slår fast att arbetskraftsinvandrade ingenjörer och IT-specialister har långt ifrån fullgoda arbetsvillkor, skriver debattören. Bild: Fredrik Sandberg/TT
En ny rapport slår fast att arbetskraftsinvandrade ingenjörer och IT-specialister har långt ifrån fullgoda arbetsvillkor, skriver debattören. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Även högkvalificerade drabbas av Migrationsverkets regler

Under 2019 kom nära 7 000 migranter inom ingenjörs- och datayrken till Sverige. Många saknar svensk sjukförsäkring och kan bli av med sina jobb och tvingas lämna landet om de blir sjuka i ett par veckor. Trots att arbetskraftsmigranter ska garanteras villkor på samma nivå som svenska kollektivavtal, skriver Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under flera år har villkoren för arbetskraftsmigranter diskuterats fram och tillbaka. Stora brister i dagens system har uppdagats, där bärplockare, plantörer och diskare utnyttjas till undermåliga villkor.

Utan att förminska problemens allvar för dessa grupper, vill vi belysa att det även finns utbredda problem för högkvalificerade migranter som utgör nästan en lika stor grupp. En ny rapport som Sveriges Ingenjörer tagit fram slår fast att även ingenjörer och IT-specialister har långt ifrån fullgoda arbetsvillkor.

Utsatt situation

Tänk dig en kollega med samma arbetsuppgifter som du själv, en kollega med sämre villkor och skydd mot sjukdom eller olyckor i arbetslivet än alla andra på arbetsplatsen. Samma kollega kan sedan tvingas att plötsligt lämna landet på grund av sjukdom som varar ett par veckor och samtidigt förlora jobbet. Just så ser det ut på många ingenjörers arbetsplatser idag.

Detta sker trots att arbetskraftsmigranter enligt reglerna ska garanteras villkor som håller samma nivå som svenska kollektivavtal eller praxis i branschen.

Sedan några år tillbaka har Migrationsverket byggt upp ett certifieringssystem för att hantera arbetstillstånd för ansökningar från tredje land, utanför EU och EES. Certifierade arbetsgivare får en snabbare handläggningstid än övriga arbetsgivare. För kompletta förstagångsansökningar är skillnaden tio dagar jämfört med fem månader.

Under 2019 kom nära 7 000 migranter inom ingenjörs- och datayrken till Sverige. Tre fjärdedelar av dem är anställda i tredje land och har också de flesta av sina försäkringar tecknade där, inklusive sjukförsäkring och pensionsförsäkring.

Kontroller saknas

Migrationsverket kräver inte in något försäkringsintyg från de certifierade företagen när ansökningar om arbetstillstånd kommer in, utan litar på att de certifierade arbetsgivarna verifierar försäkringarna. Arbetsgivarna slår i sin tur fast att de vare sig har tid eller kunskap att sätta sig in i sjukförsäkringar eller pensionsförsäkringar tecknade i exempelvis Indien. Ingen har heller ansvar att garantera att de anställningsvillkor och den lön som framgått i ansökan till Migrationsverket uppfylls.

De negativa konsekvenserna är tydliga. Ett exempel är att utan en svensk sjukförsäkring är det vanligt att migranten blir hemskickad av den svenska arbetsgivaren om den är sjuk mer än 15 dagar.

På grund av certifieringssystemets snabbspår har en marknad för arbetstillstånd skapats där konsult- och revisionsbolag, juristbyråer, och så kallade relocationföretag tar betalt av ocertifierade arbetsgivare för att agera ombud i arbetstillståndsansökningar. Det förekommer att migranten själv får stå för kostnaden för ansökningsprocessen i form av avdrag på lönen.

Dessa företag verkar på en legal marknad. Felet ligger i systemet som möjliggör denna marknad, där arbetskraftsmigranter drabbas av de negativa konsekvenserna.

Tusentals hanteras i Västsverige

Även näringslivet i Västsverige sysselsätter arbetskraftsmigranter. Två relocationföretag i Göteborg som intervjuas i rapporten hanterar tillsammans mellan 2 000 och 3 000 arbetstillstånd årligen, många av dem ingenjörer eller IT-specialister.

En övervägande del av de anställda i Sverige har kollektivavtal, bra pensioner och socialförsäkringar. Många ingenjörers nära kollegor – arbetskraftsmigranterna – kan inte säkert räkna med några sådana fördelar. Det leder till stor utsatthet och ytterst begränsade möjligheter för migranterna att påtala brister i sin arbetssituation. Som fackförbund får vi ta del av vittnesmål om och från ingenjörer som hamnat i svårigheter inom ramen för dagens system.

Sverige har ett kontinuerligt behov av kompetent arbetskraft. Därför är det i grunden bra att det finns ett system som gör det möjligt för högkvalificerade arbetskraftsmigranter att komma hit och arbeta.

Sverige har ett kontinuerligt behov av kompetent arbetskraft. Därför är det i grunden bra att det finns ett system som gör det möjligt för högkvalificerade arbetskraftsmigranter att komma hit och arbeta.

Den pågående statliga utredningen av arbetskraftsinvandringen föreslog i sitt delbetänkande nyligen tyvärr inte några förändringar av certifieringssystemet. Vi vill att utredningen framöver tar fasta på dessa tydliga, konkreta problem som finns idag och drabbar alla arbetskraftsmigranter.

• Vi vill att Migrationsverket avskaffar certifieringssystemet som brister i likabehandling och rättssäkerhet. Systemet bör ersättas av en garanti på max 90 dagars handläggningstid för kompletta ansökningar.

• Regeringen måste ändra i regelverket så att bindande anställningsavtal blir obligatoriskt med varje arbetstillståndsansökan.

• Regeringen måste också föreslå ny lagstiftning så att enbart arbetsgivare med kollektivavtal ges möjlighet att ta in arbetskraft från tredje land.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer