Idrottsrörelsen är fantastisk. Vi möter orden ganska ofta. Och vi håller med. Runt om i landet går 145 000 barn och ungdomar under ett vanligt år till sina idrottsaktiviteter varje dag. Men vi vet att det fortfarande finns utmaningar i att vi är allt mer stillasittande och att hälsoklyftan ökar. Detta har blivit än mer påtagligt under pandemin.
Våra föreningar har kämpat för att fortsatt kunna erbjuda rörelse och gemenskap för barn, unga och gamla på ett smittsäkert sätt. Men inställda träningar, tävlingar, matcher och evenemang har gjort att man tappat intäkter. Intäkter som skulle investerats i framtidens barn och ungas idrottande. Politiker säger ofta de där orden. Idrottsrörelsen är fantastisk. Ändå står det noll kronor i statligt stöd från och med 1 mars i år. Noll. Ord kan vara vackra men vi behöver också ekonomiskt stöd. Riksidrottsförbundet bedömer att den ekonomiska effekten av corona för idrottsrörelsen kommer ligga mellan 4 och 6 miljarder kronor 2021. Därför har vi framfört krav på stöd för kompensation och omställning på minst 2 till 4 miljarder kronor. Finansminister Magdalena Andersson (S) och regeringen behöver ge ett besked. Ska folkrörelsen idrott inte få mer stöd?
Partierna eniga
I en enkät som Riksidrottsförbundet ställde till riksdagens samtliga partier i februari 2021 svarar samtliga åtta partier att de anser att idrottsrörelsen bör få ett ekonomiskt stöd pga corona. Det finns alltså en hundraprocentig politisk vilja att stödet ska fram. När jag frågar idrottsminister Amanda Lind (MP) vill hon ge fortsatt stöd. När jag frågar riktigt tunga socialdemokrater är oftast svaret att många av de andra partierna inte ställer upp. När jag frågar regeringens samverkansparti Centerpartiet så vill de ge fortsatt stöd. Enligt vår enkät finns det bred enighet, ja faktiskt 100-procentig enighet. Politiken säger att det är viktiga insatser idrottsrörelsen gör. Så vad väntar regeringen på? Finns det ingen ork att tänka långsiktigt och inse att pandemin drabbar här och nu och framöver?
Idrottsrörelsen har kompenserats till och med februari på grund av corona. Men pandemin och effekterna utav den tar inte slut sista februari. Idrotten fortsätter att drabbas och behovet av stöd är akut. Kravet på stöd utgår från en sammanställning av fyra scenarier kring idrottsrörelsens utveckling 2021 och 2022. I scenarioplaneringen är restriktioner som gäller i samhället tillsammans med samhällsekonomins utveckling de variabler som får störst påverkan på idrottsrörelsen.
Flera idrotter hårt drabbade
Vår analys över 2020 visar att det är hallidrotterna som haft svårast att upprätthålla sina aktiviteter. Det är föreningar som driver en majoritet av sin verksamhet inomhus, många gånger i trånga lokaler och det är idrotter som har mycket stora tävlingar, evenemang, uppvisningar och liknande under slutet av deras inomhussäsonger. Utöver de tio största idrotterna märks det att en typ av idrott har haft det tuffare än övriga. Det handlar om kampidrotterna som inte har kunnat träna eller tävla som vanligt sedan mars och har tappat många medlemmar och mycket pengar.
Regeringen har kompenserat idrottsrörelsen under 2020 samt under januari och februari 2021. Men föreningarna och förbunden har drabbats hårdare än vad som kunnat kompenseras. Det stödet har varit mindre än 50 procent av den totala förlusten. Detta innebär att den ideella idrottsrörelsen har fått bära mer än hälften av de ekonomiska konsekvenserna.
Vi möts dagligen av oroade samtal från föreningsledare och föräldrar. Att pandemin har medfört att deras barn och ungdomar har tappat sugen. Ett år är lång tid där inställda träningar och tävlingar gör att man sitter hemma. I en tid där vi redan innan pandemin hade ett högt stillasittande och en växande hälsoklyfta. Vi är oroade över en borttappad framtid för många barn och unga. Med 20 000 idrottsföreningar – vår ryggrad – med fler än 800 000 ledare som har gjort ovärderliga insatser för det svenska samhället år efter år och särskilt under pandemin så behöver vi också rusta för att när pandemin är förbi så vill vi att föreningar och förbund är starka och kan fortsatt bedriva sin viktiga verksamhet. Vi ser en risk i att idrottsföreningar kommer behöva höja sina avgifter och klyftan mellan de som har råd att idrotta och de som inte har råd kommer att öka. Den åldersgrupp med ungdomar som vi kämpar med att behålla kan bli ännu svårare att hålla kvar och ännu svårare att rekrytera efter pandemin med inställda träningar och tävlingar. Det finns risk att vi förlorar en generation unga inom idrotten.
Med fler än tre miljoner medlemmar och att nio av tio barn är med i minst en idrottsförening under sin uppväxt spelar idrottsrörelsens väg genom och ut ur pandemin roll för många.
Vi vet inte vad som kommer att hända med pandemin, samhället i stort eller idrottsrörelsen under de kommande åren. Men med fler än tre miljoner medlemmar och att nio av tio barn är med i minst en idrottsförening under sin uppväxt spelar idrottsrörelsens väg genom och ut ur pandemin roll för många. Vi vet att om vi genomför bra idrott som lockar många, då kommer vi att bidra till ett starkare samhälle och snabbare återhämtning. Inte minst vad gäller de hälsoutmaningar som har synliggjorts och riskerar att förvärras.
Vi vill fortsatt vara en stark kraft i samhället. Så, ge oss ett besked. Vi kan inte vänta längre.
Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet