Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Är engelska vårt andraspråk?

SPRÅKSPALTEN: Många unga svenskar har en bild av sig själva som personer som ska kunna hantera de flesta situationer i livet såväl på engelska som på svenska.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Temat i den här artikeln är om engelska från att ha varit ett "främmande språk" är på väg att bli ett "andraspråk" i Sverige. Svaret beror naturligtvis på vad man menar med termerna främmande språk och andraspråk.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Japanska är självklart ett främmande språk i Sverige. Man kan om man vill studera språket. En del gör det för att de är intresserade av manga-serier, andra gör det jämsides med ekonomi- studier för att ha nytta av det i arbetslivet. Men för de flesta begränsas det japanska till att äta sushi ibland.

Engelskan i Botswana är ett uppenbart exempel på ett andraspråk. Botswana har två officiella språk: setswana och engelska. Setswana är modersmål för de allra flesta, medan engelska är modersmål för några få procent av befolkningen. Däremot är tanken att alla ska kunna engelska. Båda språken har officiell status: setswana som det nationella språket, engelska som det internationella språket.

Barnen i Botswana får sin undervisning på setswana under de tre första åren i skolan. De lär sig läsa och skriva på modersmålet. Samtidigt får de undervisning i engelska. Efter tredje klass sker undervisningen på engelska, men en del privatskolor har undervisning på engelska redan från första klass.

Engelskans roll i dagens Sverige är varken som japanskans i Sverige eller som engelskans i Botswana utan något däremellan.

Utbildning i Sverige sker på svenska. Först på universitetsnivå blir de engelska inslagen betydande. Svensk forskning är till stora delar engelskspråkig, och inom affärsvärlden är ofta engelska arbetsspråket.

Det starkaste tecknet på att engelska blivit andraspråk ligger nog ändå på det mentala planet. Många unga svenskar har en bild av sig själva som personer som ska kunna hantera de flesta situationer i livet såväl på engelska som på svenska. Naturligtvis överskattar många sin förmåga, men just tanken att man egentligen ska klara detta är ett tecken på engelskans andraspråksstatus.

Ett reportage i teve om charterresor till Brasilien avslutades med meningen: ”Men det måste ni tänka på, att i Brasilien är folk inte så bra på engelska.” Den självklara utgångspunkten är alltså att svenska resenärer talar engelska och räknar med att möta engelskspråkiga vart man än kommer. Så är det inte – än.

De nordiska länderna och Nederländerna sägs ibland vara länder där engelskan närmar sig status som andraspråk.

Hotas svenskan av detta? Inte nödvändigtvis. Bättre kunskaper i engelska leder inte till att man blir sämre på svenska. Den kloka språkpolitiken är att vi utvecklar vår förmåga såväl i svenska som i engelska.

Lars-Gunnar Andersson