Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Äntligen stopp för slamspridning på åkermark

Efter många års väntan och hårdnackat motstånd från i första hand avloppsbranschens intresseorganisation Svenskt Vatten skall nu spridning av avloppsslam på åkermark förbjudas även i Sverige. Det är ett välkommet besked, skriver miljönätverket Ren Åker Ren Mat.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det beskedet lämnades nyligen av miljöminister Karolina Skog (MP), som redan dagen efter tillsatte en utredning, bland annat med uppgift att ta fram underlag till en lagtext.

Det fanns en tydlig lättnad bland tusentals motståndare till den riskfulla spridningen av gravt kontaminerat avloppsslam på åkermark, inte minst bland småbarnsföräldrar.

Kraftiga överdrifter

Vi har fått höra från slamspridarna att slammet består av växtnäring samt att spridningen i jordbruket är en viktig del i ”kretsloppet” mellan ”stad och land”.

Detta är felaktigt. Slammet är ett kemiskt avfall. Syftet med avloppsnätet är ju att förhindra att samhällets alla giftiga och hälsofarliga ämnen skall släppas ut i tätorternas sjöar och vattendrag. Grundorsaken till slamspridningen är behovet av att enkelt bli kvitt ett giftigt avfall.

Exempel på ämnen som skickas till reningsverken och slammet är:

Tungmetaller, kemikalier, radioaktiva ämnen, läkemedelsrester, plastbitar, smittämnen, hormonstörande ämnen, lakvatten från avfallsupplag och så vidare.

Slampropagandan påstår att man vidtar åtgärder som skall minska mängden olämpliga ämnen i slammet, till exempel ”uppströmsarbete” och ”certifiering”. En sådan påstådd förbättring av slammet är med små undantag en orimlighet – vad skall man då göra med alla gifter, avlopp från obduktionsavdelningar, lakvatten från avfallsupplag eller industrier vid Göta Älv om inte till reningsverken och slammet?

Men finns det ingen växtnäring i slammet?

Nästan all växtnäring som bildar jordbrukets kretslopp kommer från skörderester och stallgödsel.

Fosfor: Av den fosfor som bildar detta kretslopp kommer cirka två procent från slammet. Bara en del av fosfor i slam når jordbruksmarken. Vidare är denna fosfor hårt bunden till järn och till liten nytta för växterna. Det finns stora mängder järnbunden fosfor i svenska åkermarker som bara ligger där utan att göra någon nytta av betydelse.

Oberoende uppskattningar anger att tillgångarna av fosfor räcker i 350 år – betydlig längre än många andra gruvbrutna mineraler. Slagghögarna runt våra gruvor innehåller dessutom enorma mängder fosfor som kan tas i anspråk.

Mullämnen: Jämfört med jordbrukets naturliga förmåga att i enkla omsättningsprocesser skapa ny mull av skörderester och stallgödsel är slammets bidrag försumbart. (Utgör mindre än en procent av den totala tillförseln av mullämnen.)

För att förstå vilken tragedi som utspelar sig i det svenska odlingslandskapet bakom begreppet ”kretslopp” skall nämnas:

Enbart mängden metallavfall i slammet är minst dubbelt så stor som mängden fosfor.

I Ryaverkets slam är fosforhalten 26,3 gram per kilo torrt slam, medan enbart mängden järnavfall är 51,8 gram per kilo torrt slam. (Miljörapport Ryaverket 2015 – bilaga 5.1)

Om man sprider en normal giva slam (en så kallad femårsgiva) på en hektar åker tillför man cirka 200 kg metallavfall. Skulle en verkstad sprida 200 kg metallavfall på en åker skulle detta sannolikt leda till åtal.

Att sprida detta giftiga metallavfall som kallas slam på jordbruksmark driver vår åkermark mot förstörelse och är ett förräderi mot kommande släkten.

I Kina tas nu förstörd åkermark ur produktion.

Redan i dag innehåller viss odlingsmark i Sverige så höga halter av miljögifter att tillverkare av barnmat söker sig till arealer som fortfarande har lägre halter.

Blir slammet bättre eller sämre?

Det går inte att yttra sig om slammet blir bättre eller sämre. Endast en ytterst liten del av alla miljögifter och främmande ämnen i slammet är kända och har gränsvärden. Nya kemikalier med okända nedbrytningsprodukter introduceras oavbrutet. Man har uppskattat att det finns cirka 100 000 främmande ämnen i slam och vi måste befara att många av dem finns i vår mat. Det är frågan om en riskfylld hantering, särskilt då vi saknar kunskap om innehållet av miljögifter och främmande ämnen i mat för barn. Finns miljögifter av samma typ som sprids med slam också i mjölk och kött som små barn äter?

Sista utredningen?

Den här gången är det inte själva slamhanteringen som skall utredas utan hur och när spridningen skall avslutas.

"Detta är inte, som tidigare, en utredning som ska titta på fördelar och nackdelar eller överväga. Utan vi sätter ner foten och säger att vi vill se ett förbud mot slamspridning och behöver en utredning helt enkelt, för att få fram en lagtext. För nu är det skarpt läge", förklarade Karolina Skog i en intervju i Dagens Eko.

I andra länder som exempelvis Schweiz och Nederländerna avvecklas slamspridningen.

Finns motkrafter

Det finns dock en stor svårighet när det gäller att avbryta dagens slamspridning och övergå till att sprida näringsämnen från avloppet med de nya metoderna, där växtnäringen är avskild från kända och okända gifter. Jordbrukare får betalt för att sprida det förorenade slammet. Dessa krafter inom jordbruket kan väntas vilja fortsätta sprida dagens kontaminerade slam?

Man kan tycka att det av ren självbevarelsedrift borde ligga i livsmedelsproduktionens intresse att skydda lantbrukets produkter från föroreningar av allehanda slag.

Det skulle hälsas med glädje inte minst av bekymrade barnfamiljer som med stigande oro tagit del av Livsmedelsverkets återkommande rapportering om miljögifter i baslivsmedel som mjölk, kött och ägg. Det är föga förvånande samma typ av gifter och föroreningar som finns i avloppsslam. Slamgifter sprids också via luften. Det är exempelvis ingen hjälp att slam inte sprids på mjölkgårdar. Var kommer de miljögifter i mjölk av den typ som finns i slam ifrån?

Gunnar Lindgren

civilingenjör

Tord Melander

journalist

Lena Jarlöv

arkitekt

för miljönätverket Ren Åker Ren Mat