Året var 1757 när Storbritiannien inrättade sitt konsulat i Göteborg. Bara gamla Ryssland kan vara äldre som konsulat och med den halsbrytande historiska innebörden att Ryssland då representerade även det nybildade USA.
Men nu är det alltså slut från december månad. Konsulatet stängs, några passhandlingar eller eventuella visum måste skickas via eller passera via Brittiska ambassaden i Stockholm.
I formuleringarna från Foreign Office i London, kanaliserade via ambassadören Antony Cary i Stockholm, framgår att konsulatet i Göteborg blir mindre viktigt i framtiden.
Eller i klartext: de växande marknaderna i bland annat Asien står högre upp på agendan när britterna samlar sina resusrer inför framtiden.
Det är naturligtvis ett bakslag för Göteborg och Västsverige.
Storbritannen tillhör en av de viktigaste handelspartner vi har i Europa. Resandeströmmar av privatpersoner till den brittiska ön har ökat dramatiskt efter lågprisflygets inträde i vår region. Vår, och jag menar kanske just vår kulturella och historiska tillhörighet, har mycket handlat om det brittiska ö-riket, deras pubar, landskap och fotboll inte minst. Just i dagarna har vi dessutom förlorat den enda färjeförbindelse vi haft med Storbritannien sedan 50-talet och nu tappar vi också den diplomatiska navelsträngen.
Det är egentligen inget att demonstrera för på gator och torg.
Men signalen att de diplomatiska resurserna nu kommer att satsas på andra regioner och länder i österled är allvarligare.
Då blir trösten att vi får en honorärkonsul i stället. En man eller kvinna med armar och fötter att vara just den dörröppnare som en reserv i den diplomatiska kåren utgör i form av en honorärkonsul.
Bra namn?
Kanske Dan-Sten Olsson, skeppsredare i Stena och en av de största arbetsgivarna från svensk mark som verkar i farvattnen mellan England och Irland samt Europas fastland. Dessutom mer samhällsintresserad än på länge.