Vida ängar där svart-vita kor lunkar runt och tuggar gräs. 700 kilo tunga djur som skuttar ut när det är dags för kosläpp. Bilden av att den svenska mjölken kommer direkt från en grön sommaridyll à la Emil i Lönneberga är stark. Och det är en bild som många inom mjölkindustrin är stolta över.
Sedan 1988 måste bönder i Sverige enligt lag släppa ut korna på bete under sommaren, en lag som kom till efter pådrivningar från bland andra Astrid Lindgren och som sedan högtidligt lämnades över till henne som 80-årspresent.
En statlig utredning ser nu över hur Sverige kan stärka jordbrukets konkurrenskraft och värna djurskyddet. Den presenterades som en del av Tidöavtalet och har väckt debatten kring huruvida korna ska fortsätta ha laglig rätt till sommarbete. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en av de som vill att lagen ska ses över.
– Har man en bra djurvälfärd borde man som bonde få mandatet för att bestämma när man släpper ut kossorna på sommaren, säger Peter Kofoed, chef för LRF Mjölk.
Mjölk från frigående kor inomhus
Under de senaste 40 åren har det skett stora förändringar i djurhållningen i Sverige. Istället för att binda upp korna i spiltor har allt fler bönder investerat lösdriftsstall där korna rör sig fritt inne i ladugården.
En av dem är Niklas Krantz på Holmryds gård utanför Borås.
Inne i gårdens stall står kor uppradade med mularna i ensilage. Det puttas en del för att nå fram till maten. Betonggolvet är öppet och korna rör sig fritt mellan liggplatserna, utfodringen och mjölkningen. Surret av mjölkningsroboten är konstant och korna ställer sig i kö för att få mjölkas och belönas med lite kraftfoder. Golvet städas av en maskin som med jämna mellanrum skrapar bort all koskit med hjälp av meterlånga blad.
– Det där är väl den enda nackdelen med lösdrift, säger Niklas Krantz och nickar mot en ko som försöker bestiga sin granne i en kamp för att komma fram till maten.
– De hoppar och härjar så himla mycket och då är det större risk att någon skadar sig.
De som vill lätta på beteskraven menar att kossorna skulle kunna leva så här årets alla 12 månader utan att ta någon skada. Föreningen Växa genomför en studie på uppdrag av LRF där mjölkkor hålls inomhus i lösdriftsstall under hela året för att se hur de påverkas.
I mitten av maj har våren gott och väl kommit till Holmryds gård. Niklas Krantz säger att det är dags att släppa korna på bete, men de behöver fixa stängslet innan de kan slå upp dörrarna.
– När det är så här varmt och soligt brukar de ändå inte vilja gå ut alls, utan då går de ut senare, vid åtta eller nio på kvällen. Det är ju inte så bra marknadsföring för oss, för det ser ut som att de aldrig är ute men det är ju de själva som väljer, säger Niklas Krantz.
Beteslagen ändrades senast 2012
Enligt beteslagen måste Holmryds kor få tillgång till bete minst sex sammanhängde timmar om dagen under 90 dagar mellan första april och sista oktober. 60 av de dagarna måste vara under sommaren, mellan första maj och 15e september.
LRF är fåordiga när det kommer till de exakta ändringar som man vill se i lagen. Peter Kofoed säger att de inväntar resultatet från Växas studie innan man vill preciserar sig.
2012 gjordes ändringar i beteslagen och bönderna fick möjlighet att dela upp betesperioden över flera delar av sommaren. De fick även möjligheten att ansöka om undantag från beteskraven, till exempel om det är regnar väldigt mycket under en längre period.
Otydlig forskning kring ko-hälsa
Den rådande bilden är att korna mår bra av att beta men den forskning som gjorts pekar ibland åt olika håll. Det är svårt att jämföra resultaten då till och med definitionen av bete kan skilja sig. Dels kan det vara produktionsbete där korna går ute äter gräs och växter och dels kan det vara rastbete, där korna äter inne i stallet men får tillgång till en betesmark där de kan röra sig fritt.
De hälsofördelar som har mest vetenskapligt belägg är förbättrad klöv- och benhälsa, och vissa studier har till och med visat på en minskad dödlighetsrisk bland de kor som får beta.
Jordbruksverket menar att kornas välfärd är beroende av att de får följa sitt naturliga betesbeteende. Man listar fördelar så som att de får mer motion och att de blir lugnare när det kan hålla mer avstånd till andra kor.
– Generellt är det vid produktionsbete som man har sett att det finns vissa hälsofördelar och att korna generellt är mer intresserade av att vara ute på ett sådant bete, säger Karin Alvåsen.
”Om bonden ska tjäna pengar så måste kossorna må bra”
Flera djurrätts- och miljöorganisationer kampanjar nu för att skydda beteslagen. En av dem är Greenpeace. För deras Sverigechef Erika Bjureby råder det inga tvivel om att korna mår bäst av av att få komma ut under sommaren.
– Ser man lyckan när korna springer ut i frihet under kosläppen så förstår man att det är det absolut bästa för korna att de får gå ute, säger hon.
– Vem skulle vilja vara instängd i en mörk lada under ett helt år?
Peter Kofoed på LRF Mjölk säger att även bönder vill det som är bäst för sina djur. Även om man tar bort kraven på bete så betyder det inte att korna får det sämre.
– En av de saker som man måste ha med sig är att om bonden ska tjäna pengar så måste kossorna må bra. Man kan inte fuska till sig den lönsamheten, säger Peter Kofoed på LRF.
Tror att bönder låter korna beta även utan krav
Utöver att kornas själva vill gå ute i sin naturliga miljö så påpekar Erika Bjureby att mejeriföretagen själva använder bilden av kor på bete i sin marknadsföring.
– Vi svenskar bryr oss väldigt mycket om att djuren inom lantbruket ska ha det bra, och för korna bygger det till stor del på att få vara ute och beta. Jag tror att det kan skada den svenska mjölkproduktionens rykte om vi nu ska stänga in fler djur, säger Erika Bjureby.
Om korna slutar beta riskerar man även att den biologisk mångfalden drabbas när man förlorar de öppna landskapen. Men LRF säger att det inte är något man behöver vara orolig för.
– De bönder jag pratat med vill ha bete så jag tror att den risken är liten. Även när vi rekryterat till Växas studie var det flera som inte ville vara med för att de inte ville hålla sina kor inomhus så länge.
Mjölbonden Niklas Krantz säger att han välkomnar att lagen ses över – men hans kor kommer få beta ute oavsett.
— Vi vill få ut djuren. Vi tycker att det är väldigt trivsamt att ha dem ute. Vem ska annars sköta betesmarkerna om inte de gör det?
Svårt med bete när man har 1 000 kor
På fem generationer har Niklas familjegård vuxit från åtta till 120 kor, men det är fortfarande en lätthanterlig mängd jämfört med dagens storbönderna som kan ha över tusen djur.
När beståndet blir så stort är det svårt att få betet att gå ihop rent logistiskt. Tusen kor kräver enorma mängder betesmark vilket betyder långa sträckor för kossorna att gå mellan betet och mjölkningen, som ofta sker flera gånger om dagen.
Greenpeace säger att man inte borde uppmuntra så stora gårdar eller underlätta deras drift. I stället för att rucka på betesrätten borde man göra det lättare att driva mjölkproduktion i en mindre skala där de menar att kornas bästa hamnar i fokus.
– Vi vill inte se tusentals kor i en lada. Vi vill se fler mindre gårdar, men idag slås de ut av de här stora industrifarmarna, säger Erika Bjureby.
”I slutändan handlar det ju om pengar”
LRF säger att de inte vill att betet ska försvinna, men samtidigt vill man inte att alla kostnader ska falla på bonden, vilket de menar händer idag.
– Jag tror att en av de saker som man som konsument kan göra är välja svensk mjölk från betande djur och skulle myndigheterna tycka att det var viktigt med bete kan de ge ekonomiskt stöd. Det kan man inte göra nu när det är ett lagkrav, säger han.
Niklas Krantz håller med om att det i slutändan handlar om pengarna.
– Eftersom maten inte ska kosta någonting och kommunerna inte köper svenskt i tillräcklig grad så måste man ju göra någonting. Man kan inte lägga all börda på bönderna. Det är finns ju ingen anledning att slå sig över bröstet och säga ’se hur bra vi är på djurhållning i Sverige’ när alla gårdar ändå lägger ner, säger Niklas Krantz.
– Det är tråkigt att säga det, att allt handlar om ekonomi i slutändan, men det gör det ju. Vi är ju inte mjölkbönder för att bli miljonärer och vi vill att djuren ska ha det så bra som möjligt, men det är inte gratis, säger han.
LÄS MER:Den nya tidens tjurar saknar horn och har aldrig träffat en ko
LÄS MER:Bönderna kämpar för sina gårdars överlevnad
