För nästan 15 år sedan, när Lena Rindner jobbade som distriktssjuksköterska på Södra torgets vårdcentral i Borås, mötte hon många kvinnor i åldern 45-60 år som hade frågor och funderingar om fysiska och psykiska förändringar. Hon la då märke till att många saknade eller hade väldigt liten kunskap om klimakteriet. Även inom vården var kompetensen mycket begränsad, vilket gjorde att kvinnornas besvär förblev obehandlade.
Tillsammans med en kollega tog hon saken i egna händer och började forska på hur man kan hjälpa kvinnor med klimakteriebesvär.
– Att jag började forska berodde på en klinisk frustration, säger Lena Rindner.
Man ska kunna gå till sin egen vårdcentral och få hjälp, men får man inte det där tycker jag att man ska lista om sig till en vårdcentral där man får hjälp.
Drygt tio år senare, 2021, var hon klar med sin avhandling om vård till kvinnor i klimakteriet. Då drog hon med stöd av sin chef Spiros Lappas och primärvårdschef Marita Bäck igång klimakterierådgivning på Södra Torgets vårdcentral i Borås.
– Det var unikt, vi var först i Sverige med distriktssjuksköterskeledd klimakterierådgivning utifrån vetenskapligt stöd på en vårdcentral, säger Lena Rindner.
Vårdcentralen blev överbelastad
Att det erbjöds klimakterierådgivning i Borås spred sig snabbt och snart hjälpte de kvinnor från hela regionen. Även om det skapade ett stort tryck på vårdcentralen tycker hon att det är positivt att kvinnor hittade dit.
– De sökte sig ju hit för att de inte hade fått hjälp på sina egna vårdcentraler. Man ska kunna gå till sin egen vårdcentral och få hjälp, men får man inte det där tycker jag att man ska lista om sig till en vårdcentral där man får hjälp.
Till en början var klimakterierådgivningen ett treårigt pilotprojekt. Nu har de tre åren passerat och rådgivningen har nyligen blivit en permanent del av vårdcentralen. I samband med detta har primärvårdschefen Marita Bäck dessutom beslutat att upplägget ska spridas till ytterligare 16 vårdcentraler.
Där ska det finnas klimakterierådgivning
Det innebär att det inom kort kommer finnas möjlighet att få klimakterierådgivning på vårdcentralerna i Trandared, Sjöbo, Boda, Heimdal, Sandared, Fristad, Dalsjöfors, Ulricehamn, Herrljunga, Vårgårda, Tranemo, Svenljunga, Kinna, Skene, Horred och Bollebygd. Dessutom har vårdcentralen i Floda startat rådgivning med samma metod.
– Så nu ska de ha minst en distriktssköterska som har utbildning om klimakteriet och hormonbehandling.
Lena Rinder är själv kursledare. Det är en endagsfortbildning där hon först föreläser om bland annat klimakteriet, hälsa och hormonbehandling och sedan pratar med personalen på vårdcentralen om hur man kan strukturera upp arbetet.
– Och sedan sätter man igång. Vi har också uppföljningar och jag handleder dem i det kliniska arbetet.
Lena Rindner har redan haft utbildning med de flesta och flera av dem är redan igång, och resten kommer att göra det snart.
Så går rådgivningen till
Att ha en uppstyrd klimakterierådgivning på vårdcentralen kan bland annat motverka att kvinnor slussas runt inom vården och tvingas söka hjälp för många olika symptom separat. Istället kan man nu ringa och fråga efter att få prata med en distriktssjuksköterska om klimakteriet. Man får sedan komma på en rådgivning som baseras på det vetenskapliga underlag som Lena Rindner har tagit fram i sin avhandling.
Det kanske inte är antidepressiva läkemedel du behöver, utan hormonbehandling.
– Samtalet utgår ifrån kvinnan och vad hon vill ha hjälp med. Det kan handla om olika symptom för klimakteriet, vilka behandlingsmetoder som finns, livsstil och tips på att öka livskvaliteten, förbättra hälsan och få balans i livet. Man fyller även i ett skattningsformulär och provtagning för att utesluta att besvären beror på andra saker.
Sedan görs en personlig hälsoplan tillsammans. Om kvinnan påbörjar hormonbehandling följ det sedan upp, oftast 6-8 veckor efteråt. Metoden har i Lena Rindners forskning bland annat visat minskad stressrelaterad ohälsa och förbättrade psykiska, urogenitala och fysiska symptom.
– Om du får rätt hjälp, ökad kunskap och blir medveten om att det är klimakteriet, under den tid i livet då vi blir extra sårbara, så kan du få bättre förutsättningar för att skapa mer balans i livet. Det kanske inte är antidepressiva läkemedel du behöver, utan hormonbehandling.
Målet: Klimakterierådgivning på alla vårdcentraler
Det är inte bara i Borås som det har satsats mer på klimakterievård de senaste åren. Lena Rindner lyfter ett friskvårdsprojekt i Partille kommun, där alla chefer och kommunanställda kvinnor i åldrarna 40-60 år erbjuds en utbildning om klimakteriet samt ett rådgivningssamtal med just Lena Rindner.
Det finns även så kallade klimakterieaktivister som lyfter ämnet, till exempel har träningsprofilen Monika Björn skrivit två böcker om klimakteriet.
Lena Rindner tycker att det känns bra att fler och fler pratar om klimakteriet och att det blir lättare att få hjälp.
– Det var det som var vårt mål när vi startade det här, att vi skulle sprida det så att fler kvinnor får den här hjälpen. Det fanns bristande bemötande från vården till kvinnan, bristande information och det saknades en helhetssyn på hur kvinnans symtom och livssituation påverkar livskvalitet.
Hon hoppas att detta är en utveckling som kommer att fortsätta.
– Inom fem år hoppas jag att distriktssjuksköterskeledd klimakterierådgivning finns på alla vårdcentraler. Det ska vara en lätt att få hjälp med sina besvär oavsett vilken vårdcentral man är listad på.
Tecken på klimakteriet
För de flesta inträffar klimakteriet i 50-årsåldern, men det kan variera mellan 40 och 57 års ålder. Hur länge klimakteriet pågår kan också variera, allt från något år upp till mer än tio år.
Några vanliga symtom är:
• Vallningar, som innebär att du plötsligt blir mycket varm eller mycket kall.
• Plötsliga svettningar, ofta i samband med en värmevallning.
• Snabba humörsvängningar.
• Känslor av nedstämdhet eller att må dåligt.
• Sömnproblem.
• Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen. Torra slemhinnor kan göra att det kliar och svider.
• Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig, att det svider när du kissar eller att det läcker urin.
Källa: 1177.
LÄS MER:Chefens plötsliga besvär var klimakteriet – startade utbildningssatsning på jobbet
LÄS MER:"Man ska inte behöva gå runt och må dåligt"
LÄS MER:Unik metod mot inkontinens – på skönhetssalong i Borås
Upptäck mer från GP i Borås!
Under fliken “Borås” på gp.se och i appen hittar du alla nyheter från vår redaktion i Borås – samlade på ett ställe. Klicka HÄR för att komma direkt till sajten.
