Yttrandefriheten fyller 250 år, och stort födelsedagskalas planeras som bäst till Bokmässan iseptember. Med en månad kvar till festen sätter Mässan själv yttrandefriheten åt sidan, ganska lättvindigt och ganska problematiskt.
Förlaget AlternaMedia och Nya Tider, en veckotidning på yttersta högerkanten, med starka band till den nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen, hade hyrt bås på mässgolvet. Allt var i sin ordning, men ett och annat ögonbryn höjdes, bland annat av tidningen Svensk Bokhandel.
–Vad de gör i sin monter, det pratar vi inte med utställarna om. Då urvattnar man begreppet yttrandefrihet. Däremot arrangerar vi inget seminarium tillsammans med dem, svarade mässans vd, Maria Källsson.
Men efter att några personer hotat med bojkott vände bokmässan tvärt:
–När så många besökare, samarbetspartners och författare hört av sig och ifrågasatt hur vi resonerat så var vi tvungna att ta ett nytt beslut, sa Maria Källsson.
Jag avundas henne inte. Beslutet är svårt, och inte alls självklart. Enligt organisationen Expo har Nya tider haft många tydliga beröringspunkter med sajten Avpixlat, som står Sverigedemokraterna nära. Det räcker knappast för en bojkottaktion. Men Nya Tider har alltså också goda relationer med nazistiska Svenska motståndsrörelsen. Det är en förening där åtminstone några av medlemmarna har utmärkt sig för slagsmål och misshandel. Det hade varit intressant att se om dessa och Nya Tider hade klarat ett mer verbalt råkurr.
Av Expos analys att döma är Nya Tider i sig inget nationalsocialistiskt forum, men ägnar sig gärna åt kritik av etablerade medier, hyllar Putin, konspirationsteorier och diverse kvasivetenskap. Alltsammans dystra fenomen, men inom yttrandefrihetens ramar. Tidningen har även öppnat sina spalter för förintelseförnekare. Är det där gränsen går? Det är förvisso osmakligt, men är det förenligt med yttrandefriheten enligt svensk lagstiftning? Svar: ja.
Därmed inte sagt att Bokmässan prompt måste öppna sina dörrar för den typen av åsikter. Inte alls. Men då borde de ha formulerat sig i frågan från början, vilket man inte gjorde.
Det kan inte uteslutas att AlternaMedia hade räknat med att Bokmässan skulle backa. Förlaget och dess tidning har vunnit en propagandaseger, utan att ens behöva anstränga sig. Nu är de martyrer för yttrandefriheten, åtminstone i egna ögon.
Det stora problemet är Bokmässans vidöppet pragmatiska hållning. Deras beslut vilar inte på några principer alls, utan bara på känslan av att man vill slippa bråk. Yttrandefriheten ska ju vara något högtidligt och trevligt, något som bidrar till feststämningen, eller hur?
Det borde finnas en del att debattera. Om Bokmässan vill hålla sig med principer, hur skulle de kunna se ut? Förhoppningsvis kan årets mässa leta fram några riktlinjer som håller. Att bara följa John duger inte.
