Manne Ekman

Manne Ekman

ANNONS

Bostad

Aftonstjärnan

Föreningshuset Aftonstjärnan byggdes 1903 av en nykterhetsklubb med samma namn. Tanken var att alla "oavsett färg och åskådning" skulle kunna hyra lokal för sammankomster.

Bostad

Gamla Chalmers

Huset på Storgatan 43 ritades av Victor von Gegerfelt och byggdes för Chalmerska slöjdskolan 1866-69. Chalmers blev kvar till 1970, då sista institutionen flyttade ut.

Bostad

Hallska huset

Få av dem som äter vegetariskt eller handlar österländska konserver på Östra Hamngatan 19, anar väl att John Hall den äldre (1735 - 1802), Sveriges rikaste köpman i slutet av 1700-talet, ägt och bott i huset.

Bostad

Lilla torget 3

Den första kända ägaren till tomten var krögerskan Metta Smitt (1631-1711), omnämnd som Smittskan i tomtöreslängderna och änka efter handelsman Bartolomeus Smitt. När hela området brunnit 1804 lät handelsman Anders Björnberg bygga dagens stenhus i empirstil.

Bostad

Kvarteret Löjtnanten

Barnen sitter parkerade på taket till kvarteret 6 Löjtnanten någon gång under 1900-talets första fjärdedel. Dicksonska stiftelsen hade bildats på 1850-talet genom donationer av Robert Dickson.

Bostad

Kungsladugårds egna hem

Trädgårdsstäderna Kungsladugårds egna hem, Lorensbergs villa-stad och Landala egna hem planerades 1911-16. Typhusen i Kungsladugård utformades i tjugotalsklassicistisk stil.

Bostad

Göteborgs Hemtrefnad

I korsningen Föreningsgatan/Erik Dahlbergsgatan ligger ett vackert rött tegelhus från 1913 med mjukt rundat hörn, innehållande entré, balkonger och burspråk. Det tillhör nationalromantikens och jugendtidens epok och är ritat av Hans Hedlund och hans son Björner.

Bostad

Kyrkogatan 33

Här bildades Arbetare Klubben på initiativ av skräddaren Martin Heurlin och korkskäraren Henrik Menander vid ett möte i den förres skrädderi. Fjorton arbetare var närvarande, varav tolv var godtemplare.

Bostad

Glashuset

HUSET omfattar adresserna Kungsgatan 31 och 33. 1747-83 hade urmakaren på modet, Olof Rising sin verksamhet här.

Bostad

Götaplatsen

Götaplatsen fick sin första stadsplan på 1860-talet. Tidens stora förebilder var Paris med sitt esplanadsystem och Wiens Ringstrassearkitektur.