Ulrika Falk på Räddningsmissionen har varit i kontakt med många som upplevt en avhysning.
– Det vi ser är att processen inte är begriplig, speciellt inte för målgruppen. Vi är tveksamma kring rättssäkerheten, säger hon.
Kommunikationen brister, menar Ulrika Falk. De boende får inte information om grunden till avhysningen, vad som ska ske och när. Det händer att personer får sina saker slängda eller beslagtagna utan att förstå varför.
– Ibland har man med sig en tolk, ibland använder man bara Google translate. Mot vilken annan grupp i samhället skulle man utöva sin makt, utan att säkerställa att kommunikationen gått fram? säger hon.
Tycker rutinerna fungerar bra
Franky van Vossel är markförvaltare på Fastighetskontoret och kommunens samordnare för hantering av olovliga boplatser. Han upplever att rutinerna för avhysningar fungerar bra.
– Oftast är det väldigt odramatiskt, säger han.
När Franky van Vossel får kännedom om en boplats åker han ut och undersöker området. Därefter kontaktar han social resursförvaltning, vars fältarbetare informerar de boende om vilken hjälp de kan få av staden. Någon dag innan avhysningen åker polisen ut och lämnar informationsblad på olika språk om vad som kommer att ske.
– Många har redan lämnat platsen när polisen kommer för att avhysa.
Men det har hänt att informationen inte nått de boende, säger Franky van Vossel.
– Det kan vara så att någon kanske sovit på härbärget några nätter, och så kommer man tillbaka och ser att ens saker är borta. Det är naturligtvis inte roligt. Vi försöker alltid att ha med oss att det är människor vi arbetar med, säger han.
Ökning av antalet avhysningar
Under 2014 genomfördes 28 avhysningar i Göteborg. 2015 var antalet knappt 50, och 2016 ökade antalet till 130. Hittills i år har 60 avhysningar av olovliga boplatser genomförts.
– Det ser ut att bli ungefär lika många som förra året, säger Franky van Vossel.
Tryggare stad med alternativ
När personer blir avhysta kan social resursförvaltning och Räddningsmissionen ordna tillfälligt boende på ett härbärge. Men det händer att det är fullbelagt. Ulrika Falk vill se fler alternativ. Ett förslag är att avsätta mark för uppställningsplatser, där personer kan bo tillfälligt på ett organiserat sätt.
– Det skulle göra staden tryggare, för de mest utsatta och för alla andra göteborgare. Det skulle spara mycket pengar och mycket lidande, säger hon.
Detta gäller för avhysningar
Polisen kan avhysa den som under en längre tid bor på en offentlig plats med hänvisning till ordningslagen. Den säger att platsen inte får användas "på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för, eller som inte är allmänt vedertaget."
Boenden utan tillstånd på privat mark kan avhysas genom att markägaren kontaktar Kronofogden för att ansöka om handräckning. Tidigare har de boende behövt identifieras för att en avhysning ska kunna ske. Markägaren har även behövt betala en avgift till Kronofogden. Från den 1 juli i år är dessa krav slopade, vilket förväntas leda till att avvisningar sker snabbare.
