Från obskyr japansk leksak till en hel generations pojkminnen. Transformers har varit en del av populärkulturen i nästan 30 år. De flexibla robotarna har blivit symboler för barndomsnostalgi och längtan efter det förbjudna.
I nya biofilmen "Transformers: Dark of the moon" pulvriseras Chicago i en kamp mellan goda och onda robotar från yttre rymden - robotar som kan fälla ihop sig till blanka, tjusiga sportbilar. Filmen är inte bara del tre i den Spielbergproducerade filmserien, den bygger på en tre decennier gammal leksaksidé.
Leksaksrobotar som kunde förvandlas till fordon var från början ett japanskt fenomen. 1984 plockade de upp av den amerikanska leksaksjätten Hasbro som marknadsförde dem under namnet Transformers. De åtföljdes av en tecknad tv-serie och en serietidning.
I Sverige sändes tv-serien "Transformers" under andra halvan av 80-talet i kabelsända Sky One, under en tid då kabel-tv fortfarande var kontroversiellt. Att serien handlade om våldsamma robotkrig gjorde att vuxenvärlden reagerade med protester och krav på bojkott av leksaksaffärer som sålde Transformers.
"Själva leksaken är inte anledningen. Snarare är det videoinspelningar i kabel- respektive satellittelevisionen som vållat bestörtning" sade Gunilla Lundberg, informationschef på återförsäljaren Brio till Västerbottens-Kuriren i februari 1988.
Johan Segerlund var nio år när hans familj skaffade kabel-tv. I mötet med "Transformers" uppstod kärlek.
Transformers stod för allt som var politiskt inkorrekt - amerikanskt, plastigt och med en marknadsföring som var totalt inriktad på pojkar. Mikael Sand, född 1974, var egentligen för gammal för lek när han upptäckte sina småbröders robotar i tonåren.
Transformers popularitet har svängt fram och tillbaka genom åren, med olika mer eller mindre lyckade satsningar - som att göra robotar som kan förvandla sig till dinosaurier. Men den framgångsrika filmserien har skapat en ny generation barn som tjatar till sig Transformers i leksaksaffärerna.
För nostalgikerna verkar dock filmerna inte ha samma dragningskraft.
- Monopol
Brädspelet Monopol lanserades 1935, då med Atlantic City som spelplan, och redan två år senare kom det i svensk version. Tillverkaren har länge kämpat för att spelet ska bli film, och sedan 2009 är Ridley Scott knuten till projektet. Senaste nytt är att den ska bli "en tidlös historia om en familj" med biopremiär 2014.
- Lego
1949 utvecklade dansken Godtfred Kirk Christiansen de populära byggbitarna i plats, som fick namn efter danskans "leg godt" ("lek bra"). Lego har inspirerat till filmfestivaler som bara visar kortfilmer animerade med Lego. Bland Legolångfilmerna finns "Bionicle - Ljusets mask" (2003) och "Lego - Clutch Powers hemlighet" (2009).
- Barbie
Barbara Millicent Roberts föddes 1959 och har blivit både samlarobjekt och älskad leksak, trots att hon inte kan stå på egna ben. Hon filmdebuterade som rockstjärna i tv-filmen "Barbie and the Rockers: Out of this world" 1987 och har medverkat i ett 20-tal filmer, med titlar som "Barbie - ett modeäventyr" och "Barbie och de tre musketörerna"
- Teenage Mutant Ninja Turtles
De muterade tonårsninjorna med slagordet "Cowabunga!" var från början en svartvit serietidning, men fick sitt stora genombrott när de omvandlades till actiondockor. I tre filmer (1990-1993) spelades Donatello, Leonardo och deras vänner av skådespelare i sköldpaddsdräkt - i uppföljaren "TMNT" (2007) var de datoranimerade.
- Bratz
2001 lanserades Bratz som en konkurrent till Barbie. De fick hård kritik för sina hårdsminkade ansikten, getingsmala midjor och stora bröst, som ansågs ge unga flickor skeva skönhetsideal. 2007 kom "Bratz - The movie", om fyra barndomsvänner som kämpar mot grupptryck på high school.
