Sovjetunionens sista ledare Michail Gorbatjov blev 91 år gammal. Bilden togs då han höll tal i San Francisco den 5 juni 1990.
Sovjetunionens sista ledare Michail Gorbatjov blev 91 år gammal. Bilden togs då han höll tal i San Francisco den 5 juni 1990. Bild: David Longstreath/AP/TT

Gorbatjov – den ofrivillige befriaren

Michail Sergejevitj Gorbatjovs år som Sovjetunionens ledare skulle räcka för att skriva in honom i historieböckerna. Men tydligare än allt annat blir han ihågkommen för Sovjetimperiets slutliga kollaps.
– Jag ser mig som en man som startade de reformer som var nödvändiga för landet och för Europa och världen, sade han i en AP-intervju 1992.

ANNONS

Den 25 december 1991 halades den sovjetiska flaggan med hammaren och skäran för sista gången över Kreml, och Michail Gorbatjov lämnade motvilligt över till den ryske presidenten Boris Jeltsin.

Den då 60-årige Gorbatjov hade försökt att hålla ihop sitt söndervittrande rike samtidigt som han försökte reformera det politiskt och ekonomiskt. Men misslyckats.

Många av de förändringens hjul som Gorbatjov satte i rullning, inklusive upplösandet av Sovjetunionen, var långt mer omfattande än avsett. Ändå verkar han inte ha sörjt konsekvenserna av besluten.

– Jag får ofta frågan om jag skulle ha satt i gång allt på nytt om jag fick chans att göra om det. Ja verkligen. Och med mer uthållighet och beslutsamhet, kommenterade han utvecklingen för nyhetsbyrån AP.

ANNONS

Ny ledarstil

Michail Gorbatjov blev som 49-åring den yngste medlemmen av politbyrån, Sovjetunionens kommunistpartis innersta krets. Fem år senare, i mars 1985, axlade han ledarskapet över partiet efter den avlidne Konstantin Tjernenko.

Gorbatjovs ledarstil bröt mot hans företrädares. Han var den yngste partichefen sedan Josef Stalin, klädde sig och uppträdde ledigt, var spontan och kryddade sina tal med yviga gester. Och han började omgående att göra upp med det förflutna.

Hans politik öppnade för ett närmande till USA, nedrustning mellan stormakterna och ökad marknadsekonomi.

Även om resten av världen gynnades av de förändringar som Gorbatjov genomförde, kollapsade den rangliga sovjetiska ekonomin i processen, vilket förde med sig enorma ekonomiska svårigheter för landets 290 miljoner invånare.

Första dam

Unikt för sovjetiska ledare gjorde Gorbatjov ingen hemlighet av sitt varma förhållande till hustrun Raisa, som blev något av Sovjetunionens "första första dam".

Paret träffades under studietiden i början av 1950-talet.

"Hela mitt liv, var jag än var, slutade Raisa och jag aldrig våra samtal. När jag blev generalsekreterare och president ringde jag Raisa två eller tre gånger om dagen eller så ringde hon mig", skrev Gorbatjov i en memoar från 2012.

Raisa Gorbatjeva avled 1999, 67 år gammal, till följd av cancer.

Hyllad i väst

Västvärlden hyllade Gorbatjov för den sovjetiska utmarschen ur Afghanistan, Östeuropas befrielse, nedrustning och slutet på kalla kriget. Sovjetledaren tilldelades Nobels fredspris 1990.

ANNONS

Men hemmavid fick Gorbatjov klä skott för det snabba ekonomiska förfallet och en kronisk försörjningskris.

Han tvingades in i en maktkamp på två fronter – mot kommunistpartiets hårdföra traditionalister och mot den politiske vilden Jeltsin.

Vid ett kuppförsök den 19 augusti 1991 isolerades Gorbatjov och hans familj på halvön Krim. I Moskva var det den ryske ledaren Jeltsin som anförde motståndet mot kuppmakarna. Dessa gav upp efter tre dygn.

Efter återkomsten till Moskva hånades och förnedrades Gorbatjov öppet av sina befriare med Jeltsin i spetsen. Alla försök av Gorbatjov att återta det politiska initiativet var fruktlösa. De baltiska staterna fick snart sin frihet. Under de följande månaderna utropade sig den ena efter den andra sovjetrepubliken sig som självständig stat.

I ett desperat försök att hålla ihop unionen lovade Gorbatjov att avgå så fort som delrepublikerna hade slutit ett nytt, mer löst, unionsavtal. Och i december 1991 var slaget definitivt förlorat.

Delägde oberoende tidning

Trots det bittra slutet i Kreml vägrade Michail Gorbatjov att ge upp politiken. Han gjorde ett katastrofalt försök att återvända till makten och kandiderade som president 1996, men fick bara 0,5 procent av rösterna.

Han drev till sin död den egna stiftelsen Gorbatjovfonden.

Han var delägare av den oberoende tidningen Novaja Gazeta. Tidningen fick Nobels fredspris 2021 men på grund av restriktioner mot ryska medier har all publicering ställts in till dess att kriget i Ukraina är över.

ANNONS

Gorbatjov själv har i år inte gjort några offentliga uttalanden om Rysslands militära invasion av Ukraina, även om hans stiftelse krävt "ett upphörande av fientligheter och omedelbar start av fredsförhandlingar".

Om han i väst ses som en nyckelfigur för kalla krigets slut är det många i Ryssland som ser honom som en förrädare ansvarig för Sovjetimperiets fall.

Michail Gorbatjovs sista tid i livet präglades av en allt bräckligare hälsa. Han avled på ett sjukhus i Moskva, 91 år gammal. Han lämnar efter sig dottern Irina och två barnbarn.

USA:s dåvarande president Ronald Reagan och Michail Gorbatjov under en presskonferens i Washington 1987.
USA:s dåvarande president Ronald Reagan och Michail Gorbatjov under en presskonferens i Washington 1987. Bild: Doug Mills/AP/TT
Michail Gorbatjov tillsammans med hustrun Raisa. Bild från 1989.
Michail Gorbatjov tillsammans med hustrun Raisa. Bild från 1989. Bild: Laurent Rebours/AP/TT
Michail Gorbatjov tillsammans med Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher. Bild från London 1984.
Michail Gorbatjov tillsammans med Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher. Bild från London 1984. Bild: Gerald Penny/AP/TT

Fakta: Michail Gorbatjov

Michail Sergejevitj Gorbatjov föddes i en bondefamilj den 2 mars 1931 i Privolnoje, nära Stavropol i södra Ryssland.

Som 21-åring gick han med i Sovjetunionens styrande kommunistparti och när han var 49 år blev han den yngste medlemmen av politbyrån, partiets innersta krets. Vid 54 blev han ledare för Kommunistpartiet och därmed också ledare för en av världens två dåvarande supermakter.

Tack vare sin mjuka retorik uppskattades Gorbatjov av dåvarande västledarna Ronald Reagan, Helmut Kohl och Margaret Thatcher.

Han ingick flera viktiga kärnnedrustningsavtal med USA:s president Reagan.

Gorbatjov tvekade att slå till med våld mot östblocksländer som bröt sig ur Moskvas maktsfär, vilket bidrog till att Berlinmuren kunde rivas 1989.

1990 tilldelades han Nobels fredspris.

Hans "glasnost" och "perestrojka" (öppenhet och ombyggnad/omdaning) ledde till hans fall: 1991 upplöstes Sovjetunionen. Rivalen Boris Jeltsin, som han själv hade lyft fram, manövrerade sedan bort honom.

I 1996 års presidentval, som vanns av Jeltsin, fick Gorbatjov bara 0,5 procent av rösterna.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS