Mona Nielsen har drabbats av en mygginvasion. Det är inte första gången lägenheten fylls av mygg – men i år är det värre än någonsin. Och nu börjar hon bli desperat.
– Det är ett helvete, det känns som att någon invaderar ens hem. Det har eskalerat den sista månaden. Jag sitter och fäktar hela kvällarna, säger Mona.
Om någon mygga tar sig förbi Monas fäktande armar blir det inte kul.
– Betten blir värre med de här myggen, det kliar vansinnigt mycket.
I en Facebookgrupp publicerade Mona ett inlägg om de otäcka myggen och i kommentarerna samlades uppemot 100 personer som har drabbats av liknande problem. De är övertygade om att det är tunnelbanemyggen som är tillbaka.
Någon berättar att hen brukar smälla över 20 myggor per kväll och en annan har satt upp myggnät på alla fönster och ventiler i hela lägenheten för att freda sig mot myggen. Och alla undrar: Varför är det så många myggor just nu?
– Det är ju myggsäsong på sommaren, men tunnelbanemyggan är inte bunden till det. Det är lite deras grej att de övervintrar i underjordiska miljöer, säger Tobias Lilja, forskare på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Vattensamlingar nyckeln för myggens spridning
Att det skulle finnas fler myggor nu kan Tobias Lilja varken bekräfta eller förklara. Nyckelfaktorerna för mängden mygg är att det finns vatten som står still, små pölar i parkeringshus eller vatten under grunden på ett hus och att vädret är någorlunda varmt. Men den här våren har inte varit särskilt blöt eller varm.
– Det är dock väldigt lokalt och om vädret passar just på en plats kan det bli många generationer mygg samtidigt.
Sveriges vanligaste utomhusarter lever i en generation per år – larverna kläcks en bit in i maj och sen dör de lagom till att midsommarstångens blommor vissnar. Tunnelbanemyggan däremot lever i flera generationer per år. Det innebär att mer än en generation kan flyga runt samtidigt. Då kan det bli ordentligt med trafik i luftrummet.
– Det är svårt att veta varför Göteborg har återkommande problem med tunnelbanemyggor när inte andra svenska städer har det på samma sätt, säger Tobias Lilja.
En orsak kan vara att myggorna är väletablerade i Göteborg och att de sällan flyttar sig långt. Han tror också att det är lättare för myggen att ta sig in från vattensamlingarna till gamla hus, än nya.
– Man ska också komma ihåg att det finns andra myggarter som kan bita människor i stadsmiljö, som kan blandas ihop med tunnelbanemyggor.
”Väldigt kul att få en mygga på posten”
För att vara helt säker på vilken myggart du har att göra med kan du skicka in din nysmällda mygga till SVA. Vilket Mona planerar att göra. Hon vill vara säker på att det verkligen är ”tunnelbanemyggan”. Och hon är skoningslös i sin jakt på sanningen.
– Jag blir helt hysterisk, det finns inte en chans att jag låter dem leva.
Tobias Lilja får ett par myggor i månaden skickade till sig under vårhalvåret.
– Det är faktiskt väldigt kul att få en mygga på posten.
Det är också viktigt för SVA och deras arbete att kartlägga Sveriges djurarter.
Myggnät och förvirrat luktsinne är bästa skyddet
För att få bukt med problemet gäller det att hålla myggen ute ur just din lägenhet och att få dem att inte sticka dig.
– Jag var och köpte myggnät som många tipsade om i kommentarerna, berättar Mona.
Det är också det bästa sättet att skydda sig enligt Tobias Lilja. Och om myggen ändå tar sig in kan en kräm eller en maskin som ger ifrån sig en doft som förvirrar myggans luktsinne hindra kliande bett från blodtörstande myggor.
– Det är uttestat effektivt, säger han.
Tunnelbanemyggan (Culex pipiens molestus)
Myggarten hittades först i Egypten men fick sitt stora genombrott i Londons tunnelbanor under andra världskriget. Det var fuktigt och fanns mängder av människor – perfekta förhållanden för en sydlig husmygga, som tunnelbanemyggan är en underart av.
Det finns 52 olika myggarter som sticker människor i Sverige. Den vanligaste sorten är utomhusmyggan ”Skogstömygga” (Aedes communis).
Tunnelbanemyggan är mindre än de vanligaste utomhusmyggen i Sverige och har en randig, lite brunaktig kropp.
Det finns ingen forskning som bevisar att just tunnelbanemyggan ger värre bett än någon annan, på en generell nivå. Individuellt kan det dock skilja sig från myggart till myggart.
Källa: Tobias Lilja, SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.
