I veckans möten med USA, Nato och i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, fick Ryssland inte gehör för sina krav på en ny säkerhetsordning och en uppdelning av Europa i intressesfärer.
President Vladimir Putins krav har ett efter ett tillbakavisats. Åtaganden och löften från USA och Nato-ledningen innebär motsatsen till vad Putin eftersträvade: Natos dörr har inte stängts för nya medlemmar och det moraliska, politiska, ekonomiska och militära stödet till Ukraina har stärkts. Dessutom ställs förstärkningar i sikte längs Rysslands västra gränser.
EU är nu inställt på att ge ett starkare stöd, även inom säkerhet och försvar, för sina östliga partner. Det framgår av det senaste utkastet till ett nytt militärt strategidokument, som EU:s utrikes och försvarsministrar diskuterade under ett möte i franska Brest på torsdagen.
Enligt dokumentet måste EU öka närvaro, effektivitet och synlighet på den globala scenen genom gemensamma ansträngningar och investeringar, heter det. Ett beslut om den nya strategin väntas i mars.
Svenska militärer på plats i Ukraina
I Ukraina har USA för närvarande cirka 150 militära instruktörer, även svenska försvarsanställda finns på plats i en EU-mission som väntas växa. I Estland, Lettland och Litauen finns omkring 3 000 Nato-soldater i tre stridsgrupper, en utplacering som påbörjades efter Rysslands annektering av Krim 2014 och krigsutbrottet i östra Ukraina och har vuxit.
De baltiska staterna är i kontakt med sina allierade i försvarsalliansen om att öka militära utplaceringar på deras mark för att avskräcka Ryssland. Det säger Estlands premiärminister Kaja Kallas till Reuters i en intervju med Reuters.
Estland, Lettland och Litauen ingick tidigare i Sovjet och styrdes från Moskva. De har varit medlemmar i Nato och EU sedan 2004. För dessa länder är de västliga gemenskaperna, med de säkerhetsgarantier det ger, helt avgörande.
– Självklart diskuterar vi med våra allierade om att öka deras närvaro här för att fungera avskräckande, säger Kaja Kallas. Om man tittar på kartan är de baltiska staterna en Nato-halvö och därför har vi våra bekymmer.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att förstärkningar kommer att övervägas om Ryssland invaderar Ukraina. Han tillägger att "betydande skillnader" kvarstår med Ryssland, som kommer att bli svåra att överbrygga.
”Närmare krig än på 30 år”
Ryssland gör enligt Reuters en dyster bedömning av diplomatiska ansträngningarna. Det heter att landet hamnade i en återvändsgränd när de försökte övertala västvärlden att hindra Ukraina från att gå med i Nato och rulla tillbaka årtionden av alliansens expansion i Europa.
Utan att nämna Ryssland i sitt tal till sändebud från de 57 OSSE-medlemmarna framhåller Polens utrikesminister Zbigniew Rau på torsdagen spänningar i Ukraina, Georgien, Armenien och Moldavien, länder med aktiva eller frusna konflikter med koppling till Ryssland.
– Det verkar som att risken för krig i OSSE-området nu är större än någonsin tidigare under de senaste 30 åren, säger han enligt Reuters.
Senatorer hotar med sanktioner mot Ryssland
Ryssland varnar USA för att införa riktade sanktioner mot landets president Vladimir Putin, något som enligt Kreml skulle få långtgående konsekvenser.
I onsdags hotade demokratiska ledamöter av den amerikanska senaten med sanktioner mot ryska banker, men även mot Putin själv om Ryssland än en gång invaderar Ukraina.
Men skulle få långtgående konsekvenser, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov som inte preciserar vilka. Att införa sanktioner mot en statschef är att gå över en gräns, och är jämförbart med att helt kapa banden, säger han.
Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov säger i ett tv-sänt uttalande att han "varken kan bekräfta eller utesluta" möjligheten att Ryssland flyttar militära styrkor till sina allierade Kuba och Venezuela om samtalen med väst misslyckas. Det ökar spekulationerna om den ovissa utvecklingen.
LÄS MER:Linde: Ryssland försöker nedvärdera EU
