Barn i alla åldersgrupper läser mindre i dag än för 10 år sedan. Nästan sex av tio 15-åringar läser bara om de måste. Samtidigt går nästan var sjunde elev ut grundskolan utan att vara behörig till gymnasieskolan. Detta hänger ihop eftersom läsförmågan påverkas av våra läsvanor. Om vi tidigt stimulerar våra barns läsintresse, så lägger vi alltså en god grund för att de också klarar skolan. Därför måste vi satsa på barns läsning. Som politiker, som samhälle – och som föräldrar.
Under veckan har det varit läslov. En vecka när läsningen fått ta extra stor plats på folkbiblioteken och på andra verksamheter för barn och unga. Förhoppningsvis kan vi tillsammans hjälpas åt att sätta fokus på läsningen där hemma även efter läslovet.
Fortsätter sjunka
Den senaste undersökningen från Statens Medieråd visar att den dagliga läsningen av böcker eller tidningar fortsätter att sjunka. Pojkar läser mindre än flickor. Pojkarna halkar också efter i skolan, vilket är allvarligt.
Skolbibliotek borde vara en självklarhet på varje normalstor skola i landet. Men i dagens marknadsskola drivs både friskolor och kommunala skolor till ständiga besparingar. De vinstdrivande friskolorna i syfte att dela ut vinst till sina ägare och de kommunala skolorna för att deras kostnader ökar när de de elever som lättare når målen sållas ut och klassrummen inte längre är fulla. En olycklig konsekvens är att verksamheter som inte har lika tydliga krav i lagen prioriteras bort, även när de är viktiga. Som skolbiblioteken och deras bemanning.
Miljöpartiet vill därför lagstifta om att alla elever ska ha tillgång till bibliotek på den egna skolan, med utbildade bibliotekarier. Små skolor ska kunna samarbeta med andra bibliotek.
5 000 timmar
Det sägs att det krävs 5 000 timmar för att träna upp sin läskondition: att gå från att staka sig igenom en text till att kunna läsa med flyt och lust. Alla de timmarna med lästräning ryms inte i skolans schema. Vi vill att barn ska läsa mer i skolan, men vi vill också att barn får möjlighet att läsa mer hemma. Alla barn har rätt att upptäcka nya vägar in i läsningen, oavsett hur väl föräldrarna läser eller hur många böcker som står i familjens bokhylla. Därför vill vi satsa mer resurser även på folkbiblioteken och se till att alla medborgare har tillgång till bibliotekens tjänster, oavsett var de bor.
Tyvärr är det är inte bara barn och unga som läser mindre. Föräldrar läser inte heller högt för sina barn i lika stor utsträckning som förr. För 20 år sedan läste 75 procent av föräldrarna högt för sina barn varje dag, 2019 hade den siffran sjunkit till 30 procent.
Bristande läskunnighet försvårar både förutsättningarna för faktainhämtning och förmågan att formulera ett självständigt kritiskt tänkande. God läsförståelse behövs för att kunna delta i samhället och utöva sitt demokratiska inflytande fullt ut. I en tid när vi exponeras för allt mer text i allt fler sammanhang, kan vår förmåga att tillgodogöra oss skriftlig information knappast överskattas.
För att fler barn ska hitta till läslusten under läslovet kan vi till exempel läsa tillsammans, ta en extra tur till biblioteket och läsa en spännande bok på en helt ny plats.
Vi har ett gemensamt ansvar att tillsammans hjälpa våra barn att hitta in i böckernas förtrollade värld. För det krävs att alla vuxna som arbetar och umgås med barn ser läsningens betydelse, men också att föräldrar och vårdnadshavare gör vad vi kan för att stimulera barnens läsintresse. För att fler barn ska hitta till läslusten under läslovet kan vi till exempel läsa tillsammans, ta en extra tur till biblioteket och läsa en spännande bok på en helt ny plats.
Vi lovar att göra vad vi kan för att väcka läslusten hos våra barn och unga. Både som politiker och som föräldrar.
Märta Stenevi (MP), språkrör
Per Bolund (MP) språkrör
Annika Hirvonen (MP), utbildningspolitisk talesperson
Marcus Friberg (MP), partistyrelseledamot
