Burka songs-rättegången
Ann-Sofie Hermansson (S), tidigare kommunstyrelseordförande i Göteborg, anklagas för grovt förtal, efter att i samband med ett planerat panelsamtal om Hanna Högstedts film ”Burka songs 2.0” kallat debattörerna Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi för bland annat extremister på sin blogg.
Först friades hon i tingsrätten, men nu ska frågan avgöras i hovrätten där professorer, genusvetare, terrorforskare och religionshistoriker har bjudits in för att ge sin syn, där ibland idéhistorikern Sven-Eric Liedman.
Förhandlingarna i hovrätten ägde rum i början av september, och domen kommer 30 september.
En gång för längesen kunde jag utan problem springa tre mil. Ett maratonlopp gick också bra. Men där bortom fanns det lopp på tio mil och ännu mer, och det lockade mig inte. Sådana lopp kallas extremlopp. De är till ytterlighet långa.
Bortom det vanliga finns alltid det som är väldigt mycket, kanske överdrivet mycket. Någon äter extremt mycket. Någon annan missbrukar alkohol. Någon pratar utan att sätta punkt.
När vi talar om ”extrem” har ordet oftast en negativ bismak. Visst, en ung människa kan vara extremt duktig. Men vanligen är det en negativ beteckning. Det är något som är för mycket, kanske för mycket på ett farligt sätt.
Men är ordet enbart ett värdeomdöme, ungefär som ”bra” eller ”dåligt”, ”snyggt” eller ”fult”?
Nej, så är det inte. Allt som har med extremism att göra har ett sakligt innehåll. Som alla ord kan det användas skämtsamt. Någon kallar sig extremist i fråga om yttrandefrihet. Själv har jag kallat Centerpartiet ett ytterlighetsparti i nyliberal renlärighet.
Det finns en litet leende bakom sådana uttalanden; men det är absolut inte rena värdeomdömen. Det finns ett sakligt innehåll. Man kan gå mycket långt i sina krav på yttrandefrihet. Centerpartiet under Annie Lööf presenterar hela tiden önskelistor som direkt kan härledas från Timbro och Milton Friedman.
I Nationalencyklopedins ordbok står det att ordet ”extremism” dök upp 1939 i svenskan (extremist” är ännu yngre: 1950). Det är alltså språkligt sett en nykomling i vårt språk men i våra dagar desto vanligare. Det talas om vänster- och högerextremister, och det talas sedan årtionden också om islamiska extremister.
Den tjocka, giftiga röken från Tvillingtornen har ännu inte skingrats.
LÄS MER:Hanna Högstedt följer upp ”Burka songs” med filmen "Favoritextremisterna”
Därmed finns det mycket mer allvar i ordet. Nu pekar det på något farligt. Bilder av Baader-Meinhof-ligan i Tyskland och Röda brigaderna i Italien virvlar förbi. Ännu betydligt närmare ligger Lasermannen, Breivik och Mangs. Den tjocka, giftiga röken från Tvillingtornen har ännu inte skingrats.
Så snart begreppet extremism är granne med begrepp som våld och terror stelnar leendet. Det är blodigt allvar. Avståndstagandet är tydligt.
I maj i år offentliggjordes en av statens offentliga utredningar, ”Ett förbud mot rasistiska organisationer” (SOU 2021:27). Där är ett nyckelbegrepp ”våldsbejakande extremism”. Det är alltså inte fråga om extremism i största allmänhet, utan om just våldsbejakande sådan.
Den aktuella utredningen kommer fram till att man i dag inte talar om politiska partier utan snarare om miljöer. Det sker i texten också en förskjutning från att betona åsikter till ”brottslighet och det hot som de extrema miljöerna kan tänkas utgöra”.
Denna precisering är mycket viktig. Självklart framställs den våldsbejakande extremismen som något i högsta grad negativt. Men det finns ett tveklöst sakinnehåll i denna beskrivning. Det är hot och brottsbenägenhet som utgör själva kärnan.
Våldsbejakande extremism är naturligtvis en nära släkting till terrorism, som närmast är en konsekvens av benägenheten för våld.
För att sammanfatta: ordet ”extremism” kan användas i olika sammanhang, ibland med ett leende på läpparna. Men så snart det får sällskap av adjektivet ”våldsbejakande” eller substantiven ”terror” och ”terrorism” drar ett djupt allvar in över ordet. Det pekar på något som de allra flesta av oss inte bara ogillar och fruktar för utan som vi också måste bekämpa.
Läs mer om Burka songs-rättegången:
LÄS MER:Rafflande när ordet ”extremist” prövades i hovrätten
LÄS MER:Nalin Pekgul har känt sig hotad till livet
LÄS MER:Ann-Sofie Hermansson (S) anklagas för förtal – nu ska hon höras i hovrätten
Missa inget från GP Kultur!
Nu kan du få alla våra kulturnyheter, reportage, debatter och recensioner som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Kultur. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
