Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och den turk-cypriotiske ledaren Ersin Tatar under en militärparad den 20 juli för att fira den turkiska invasionen av norra Cypern 1974.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och den turk-cypriotiske ledaren Ersin Tatar under en militärparad den 20 juli för att fira den turkiska invasionen av norra Cypern 1974. Bild: Turkish Presidency/AP/TT

Stark kritik mot Erdogans Cypern-planer

Turkiets besked om att delvis öppna den symboliskt viktiga orten Varosha på Cypern och fortsatt kräva en tvåstatslösning för ön möts av internationell kritik.

ANNONS

President Recep Tayyip Erdogan upprepade i ett tal i den av Turkiet kontrollerade delen av huvudstaden Nicosia att landet kräver en tvåstatslösning för Cypern, vilket EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tidigare i månaden sade att Bryssel aldrig kommer att acceptera.

Erdogan höll sitt tal vid en parad som firade den invasion 1974 som ledde till att Cypern delades i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet.

– Förhandlingarna kan inte göra några framsteg om (alla parter) inte erkänner att det finns två folk och två stater med likvärdiga rättigheter, sade han och sågade FN:s försök att få en lösning, som har pågått sedan invasionen.

ANNONS

– Vi kan inte ödsla ytterligare 50 år på frågan, sade han.

"Ny era kommer inledas"

Den turkiska armén öppnade i fjol vägar in i staden Varosha, som har hamnat i ingenmansland mellan de grekiska och turkiska områdena sedan konflikten 1974 och i dag är en spökstad – en åtgärd som fick FN att varna för alla ensidiga handlingar i konflikten.

Erdogan upprepade på tisdagen att den turkiska sidan vill öppna Varosha.

– Livet kommer att återupptas. En ny era kommer att inledas i Maras, och den kommer att gynna alla, sade Erdogan och använde det turkiska namnet på Varosha.

Talet väckte stark kritik på andra sidan gränsen samt från EU och USA.

– Jag vill skicka starkast möjliga budskap till herr Erdogan och hans politiska ställföreträdande att det här är oacceptabla handlingar och inga krav från Turkiet kommer att accepteras, säger Cyperns president Nicos Anastasiades.

"En provokation"

Även Frankrike reagerar kraftigt på Erdogans planer, som de menar skadar det förtroende som behövs för fortsatta förhandlingar och en lösning på Cypernfrågan.

"Frankrike beklagar djupt denna ensidiga åtgärd som inte koordinerats och som utgör en provokation", uppger det franska utrikesdepartementet i ett uttalande.

EU:s utrikeschef Josep Borrell kallar den turkcypriotiska utbrytardelens agerande för "ett oacceptabelt ensidigt beslut" och USA:s utrikesminister Antony Blinken säger att det är en provokation.

ANNONS

– USA ser Turkiets agerande i frågan om Varosha som en provokation, oacceptabel och oförenlig med landets tidigare åtagande att delta i konstruktiva samtal, säger USA:s utrikesminister Antony Blinken i en kommentar.

Fakta: Cypernkonflikten

Cypern har varit delat sedan den turkiska invasionen av den norra delen av ön 1974. Invasionen följde på ett kuppförsök understödd av den dåvarande grekiska, fascistiska militärjuntan. Grekcypriotiska extremister ville förena ön med Grekland – en oacceptabel tanke för turkcyprioterna i norr.

Över 2 000 människor försvann i samband med strider och massakrer före, och i samband med, den turkiska invasionen.

Det är den grekcypriotiska regeringen som företräder landet i EU och den turkcypriotiska republiken på öns norra del betraktas som en olaglig utbrytarstat. Den erkänns endast av Turkiet och beräknas ha omkring 300 000 invånare.

Turkiet har fortfarande över 30 000 soldater på norra Cypern och Nicosia är Europas sista delade huvudstad.

FN har organiserat flera fredssamtal genom åren, dock utan framgång. 2004 slöts en FN-stödd överenskommelse som fick stöd av turkcyprioterna, medan grekcyprioterna sade nej i en folkomröstning. De senaste förhandlingarna hölls 2017, men blev resultatlösa.

ANNONS