Vården hårt belastad – trots färre coronapatienter

Trots att antalet covidpatienter är nere på rekordlåga nivåer i Västra Götaland är trycket på sjukvården ovanligt högt. Det tros bland annat bero på en uppdämd vårdskuld, men också på de senaste veckornas värme.
– Det är en riktigt hård belastning just nu, säger Maria Taranger, områdeschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

ANNONS
|

På grund av coronaviruset har vården i tre vågor under det gångna året upplevt ett högt patienttryck, och när det var som värst vid årsskiftet vårdades över 500 patienter under flera veckor för covid-19 i Västra Götalandsregionen.

Men sedan i maj har antalet covidpatienter minskat stadigt, och under måndagen låg endast 36 patienter på sjukhus med covid-19 varav endast två på intensivvård.

Men trots det upplever regionen en ovanligt stor vårdbelastning under de senaste veckorna, enligt Maria Taranger, områdeschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Det är jättetufft, det är en riktigt hård belastning just nu, säger hon.

LÄS MER:Noll covidpatienter på iva i åtta regioner

Beror bland annat på höga temperaturer

Antal sökande på Sahlgrenskas akutmottagning brukar vanligtvis ligga på i genomsnitt 150 patienter per dygn, och under sommaren brukar siffran sjunka till 130. Men under de senaste veckorna har man varit uppe i över 170 patienter per dygn.

ANNONS

Hon menar att en av anledningarna till den höga belastningen tros vara det faktum att det finns ett uppdämt vårdbehov bland de boende i regionen, då såväl hjärtsjuka som cancerpatienter i högre grad har sökt vård under den senaste tiden.

– Vi har fått liknande signaler från hela landet, det är kanske så att många har hållit igen med att söka vård under pandemin som nu tar tag i det.

Men även de senaste veckornas ovanligt varma väder tros vara en bidragande orsak, bland annat då de tagit emot fler äldre, som ofta är mer känsliga för värmen, än vanligt.

– Det är många som kommer till akutmottagningarna och det är många som behöver läggas in, och då blir det överbeläggning på avdelningarna. Så det blir nästan som en pandemi igen trots att vi är på väg ut ur en. Hade det varit en vanlig sommar hade det inte sett ut på samma sätt, säger Maria Taranger.

LÄS MER:SMHI larmar om varmt väder i Västsverige

Leder till dålig arbetsmiljö

För att undvika att den medicinska säkerheten ska riskera att brista arbetar ledningen på Sahlgrenska på flera olika sätt med att minska trycket på vården.

– Akuten kan man ju inte dra ner på och säga att ”nu kan vi inte ta in fler”, så vi försöker tryckutjämna för att minska belastningen på avdelningarna, säger Maria Taranger.

ANNONS

Men den största konsekvensen med den höga patientbeläggningen är arbetsmiljön för personalen på plats.

– Det är ju arbetsmiljön som blir lidande. Det blir tufft när man jobbar med fler patienter än man är dimensionerade för och man känner lätt att man inte räcker till när man tvingas minimera och bara göra det nödvändigaste för patienterna.

Och efter att vårdpersonalen har gjort stora uppoffringar under coronapandemin betonar Maria Taranger vikten av att de får ha en sammanhängande ledighet för att orka komma tillbaka efter sommaren.

– Det som är positivt är att vi har blivit mycket bättre på att samarbeta under pandemin, men personalen är redan slutkörd och det är svårt att hitta mer personal. Vi försöker hitta möjligheter att öppna upp nya platser, men vi vill in i det längsta undvika att kalla in personal från semestern, så då får det istället vara så att avdelningarna får fler överbeläggningar, säger hon.

LÄS MER:Psykisk ohälsa för vårdpersonal efter corona

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS