Väljarna flyr Miljöpartiet

Efter veckor av kris i Miljöpartiet sviker nu också väljarna. I GP/Sifos extramätning i maj rasar väljarstödet och MP klarar med ett nödrop riksdagsspärren. Sedan valet har mer än var tredje väljare övergett partiet. I den här mätningen får MP 4,3 procent vilket är den sämsta siffran på tio år.

Naturligtvis påverkar den nuvarande turbulensen siffrorna negativt. Men även den långsiktiga trenden är vikande. Sedan MP satte sig i koalitionsregering med Socialdemokraterna 2014 går stödet i Sifomätningarna successivt nedåt. De tvåsiffriga resultat MP ofta hade före valet har inte återvänt.

Nästa vecka startar MP:s kongress. Då ska ledarfrågan avgöras och en nystart för partiet ske. Under 1,5 år i regeringsställning har MP haft svårt att profilera sin huvudfråga: miljö. Språkröret Åsa Romson försäkrar dock på DN Debatt att åtta av tio punkter i MP:s valmanifest när det gäller miljö och klimat har uppfyllts eller är på god väg att göra det. Det finns minst ett par invändningar mot denna beskrivning. Var det så enkelt att det mesta gick att lösa på 18 månader? Det låter för bra för att vara sant. Har det verkligen blivit enklare att resa klimatsmart, har kärnkraften avvecklats, har djurskyddet skärpts?

Det väljarna hittills har sett är snarare det som inte stod i valmanifestet, men som diskuterades flitigt före valet. Det handlar om Förbifart Stockholm, om Bromma och inte minst om brunkolsgruvorna i Tyskland. I samtliga fall tycks MP bli förlorare. Brunkolet är ännu inte avgjort, men redan förra kongressen försökte språkrören tona ner frågan genom att peka på att stödet i riksdagen är för litet.

Här krockar MP:s aktivistiska och pragmatiska delar. Förra kongressen röstade emot ledningen och krävde att den skulle kämpa för att gruvorna läggs ner i stället för säljs. Även denna kongress kommer att ta upp kolet.

En annan fråga där aktivisterna krockar med de mer välkammade pragmatikerna handlar om flyktingmottagande och migration. Besvikelsen över att MP gick med på Sveriges nya hårda linje i mottagandet är fortfarande ett öppet sår hos partisterna. Flera av motionerna till kongressen handlar om denna fråga. Ett av förslagen, som bland annat stöds av Göteborg, är en flyktingamnesti. Motionen avslås av partistyrelsen, men frågan om migration är i högsta grad på dagordningen nästa vecka.

Det finns intressanta skillnader i vilka som uppger att de skulle rösta på MP om det var val i dag. I Stockholmsområdet är stödet så lågt som 3,4 procent, medan siffran för Göteborg med omnejd är 8,5. Även könsskillnaden är betydande: andelen kvinnliga väljare är 6,4, medan stödet från män enbart är 2,5 procent.

De övriga förändringarna i Sifomätningen är inom felmarginalen. Allianspartierna stärker sitt övertag något, blockskillnaden är 3,9 procent. Den mer långsiktiga trenden visar att Moderaterna går upp. I valet hade partiet 23,3 procent, nu landar det på 27,4. Socialdemokraterna går åt motsatt håll, från 31 procent i valet till 26,5 nu. Sifos chef Toivo Sjörén säger att många väljare går direkt från S till M.

Samtidigt lyckas Vänsterpartiet med sin oppositionsroll. Sedan valet har V ökat med 2,5 procentenheter. Sverigedemokraterna är också större nu än på valdagen, men ökningen stannade av redan i augusti förra året.

Gunilla Grahn-Hinnfors