Under våren 2016 trädde den nya bosättningslagen i kraft. Den innebär att Göteborg har ansvar för att hitta boenden till de som anvisats till staden. Göteborg valde en modell med genomgångslägenheter där nyanlända kan stanna i högst fyra år. Från och med maj 2020 börjar de första kontrakten att löpa ut. Under de kommande två åren kommer 2 700 personer att behöva flytta ur sina lägenheter. Bland dem finns 850 barn. Fastighetskontoret menar i en ny rapport att det kan få stora konsekvenser.
LÄS MER:Abdalkhalek: "Var ska jag ta vägen?"
”Det finns en stor risk att många hushåll inte ordnat med annan boendelösning innan fyraårsperioden tagit slut. Exempel på risker är ökad hemlöshet, försämrade uppväxtvillkor för barn som blir utan bostad, ökade kostnader för köpta boendeplatser och en försvårad integrationsprocess.”
Kommer upp i nämnden i höst
Om barnfamiljer inte har tak över huvudet kommer boendeplatser behöva köpas in via socialtjänsten. Då kommer kostnaden att öka för stadsdelarna. Fastighetskontoret och social resursförvaltning arbetar nu med att informera de som kommer behöva flytta ut. Dessutom kommer situationen att komma upp i fastighetsnämnden i oktober. Då finns det förhoppningsvis, enligt Erik Gedeck, mer att säga om vilka konsekvenser det här kan få och hur staden bör agera för att minimera problemen. Frågan ska också hanteras av Göteborgs kommunstyrelse eftersom den bedöms har en övergripande påverkan för kommunen.
– Mycket handlar om att informera. Både de som bor i lägenheterna men också internt.
Totalt handlar det om 1 200 lägenheter. 70 procent kommer från allmännyttan, 20 procent från privata hyresvärdar och resterande tio procent är så kallade ”övriga”, till exempel de tillfälliga bostäderna i Askimsviken. Men att kontrakten löper ut lär inte leda till att de 1 200 lägenheterna blir tillgängliga för allmänheten.
– Vår förhoppning är att återanvända lägenheterna till andra nyanlända som blivit anvisade till Göteborg, säger Erik Gedeck.
LÄS MER:Larmet: Barn kan hamna på gatan efter kommunens nya rutin
Ändrade rutiner för hemlösa
Göteborgs tio stadsdelar har ansvaret för att förse invånarna med tak över huvudet. Stadsdelarna har sedan möjlighet att köpa in boendeplatser från social resursförvaltning. Men för de allra flesta lär inte det bli aktuellt. I våras införde Göteborgs stadsdelarna en ny rutin, kallad ”nödbistånd boende”. Det handlar om hur staden ska hantera de som behöver boende men som inte har social problematik, som till exempel missbruk. Tidigare kunde de få hjälp med boenden. Nu är huvudregeln istället att hemlösa får ett schablonbelopp för en vecka åt gången, för att själva kunna ordna ett boende.
Eva Saletti är sektorschef för individ- och familjeomsorg i stadsdelsförvaltningen Lundby och kommunens kontaktperson för nödbistånd.
– När människor inte har någon bostad och befinner sig i akuta situationer, då gör vi vad vi kan utifrån det som är vårt uppdrag men detta oroar oss eftersom bostadssituationen är så svår, säger hon.
En viss beredskap finns hos social resursförvaltning för de som kommer lämna sina genomgångslägenheter utan att något nytt boende att flytta till. Eva Saletti menar att människors situationer kommer få hanteras från fall till fall.
– Vi gör alltid en bedömning av varje enskilt ärende och vid särskilda skäl, till exempel för utsatta barnfamiljer, kan det bli aktuellt att köpa in boendeplatser.
Kommer stadsdelarna kunna lösa den här situationen när så många måste söka nytt boende?
– Stadsdelarna kommer inte ensamma kunna lösa den här frågan. Bostadsfrågorna är något som hela staden måste ta ansvar för. Men vi är oroade för den här frågan.
