Mitt exemplar av ”The riot grrrl collection” hittade jag på Rough Trade Records i New York. Det är en tjock samlingsbok fullklottrad av riot grrrls – den tidiga punkfeministiska rörelsens – flyers, fanzines och konvolut. Här finns handskrivna säkerhetsinstruktioner riktade till tjejer på konserter, hur de skulle agera om de blev sexuellt antastade, bortknuffade eller hotade. Drömmar om utopier med separatistiska kreativa rum för kvinnor. Slagord, egna erfarenheter, argument, uppror. Låttexter.
I världen bortom Metoo låter detta kanske som självklara samtalsämnen, men så var det inte när fanzinen som boken tar sig an gavs ut.
”Att sätta ihop orden "girl" och "power" var skrämmande på ett sätt som inte går att föreställa sig i dag. Det låter löjligt, men det var riktigt, riktigt radikalt att säga "girl power.”
LÄS MER:Förhäxande om Spice Girls-paradoxen
Orden är Kathleen Hannas, känd från banden Bikini Kill, Le Tigre och The Julie Ruin. En av riot grrrl-rörelsens centralgestalter. Det var hon och hennes bandkompis Tobi Vail som uppfann uttrycket "girl power". Jag träffade henne sommaren 2018 när jag jobbade med boken "Ni måste flytta på er". En lång frukost i Pasadena, strax utanför Los Angeles, i skuggan under den starka kaliforniensolen. Hon berättade om när de myntade uttrycket för ett fanzine de skulle göra. De lekte fram frasen, genom att försöka hitta motsatsen till den gängse innebörden för girl. Power. Det en tjej inte har eller någonsin förknippas med.
I mitten på nittiotalet var riot grrrl-rörelsen i USA så alternativstämplade att de oftast avfärdades innan de flesta ens lyssnat till vad de har att säga. Deras "girl power" var ett slagord för revolutionärer. Men bara några år senare spred sig uttrycket som en farsot från flickrum till flickrum på andra sidan Atlanten när fem kryddstarka tjejer gjorde "girl power" till sitt signum. Det var samma uttryck men en spice girl var ändå någonting annat än en riot grrrl.
Med dem blev "girl power" en identitetsmarkör för miljontals unga tjejer. Orden trycktes upp på muggar, på tröjor, på affischer. Tack vare att Spice Girls upprepade orden hela tiden, gärna rakt in i kameran med lagom hotfull min, spred uttrycket sig ihop med deras energiska "ta ingen skit"-mentalitet.
LÄS MER:Spice Girls samlade igen - första gången sedan 2012
I den kommersiella omstöpningen av begreppet stod "girl power" för rätten till tjejiga saker som smink, att få klä sig som man vill och att vilja ha dyra väskor. På ett djupare plan stod det för rätten att alltid bli bemött med respekt, på ett likvärdigt sätt oavsett hur mycket rosa man var klädd i. Kathleen Hanna tycker "girl power"-uttrycket blev kapat och putsat skinande av kapitalistiska krafter.
”Det var sorgligt... Spice Girls visste inte ens vilka vi var, eller var uttrycket kom ifrån och verkligen betyder. De tog idéer från våra teman, sådant vi diskuterat fram under stort allvar och med en hel del risk som insats – och så gjorde de något så löjligt av det.”
Kathleen Hanna har rätt i att riot grrrl-rörelsen aldrig fick kredd av Spice Girls, inte ens efter att 1990-talets hits klingat ut. I veckan postade det återförenade Spice Girls att de gjort en spellista inför internationella kvinnodagen. De kallade den ”Chicas to the front” (girls to the front är ett annat uttryck från riot grrrl-rörelsen) och fyllde den med musik av kvinnliga akter. Den 37 låtar långa listan rymde noll låtar av Bikini Kill eller Le Tigre.
Men parallellt med att Bikini Kill och andra etablerade feminister skakade sina huvuden åt hur deras idéer vrids ur led och utnyttjades för kommersiella syften, lades grunden till en helt ny feministisk rörelse. Spice Girls hyllade systerskap och hamrade in budskapet att tillsammans är vi starka. När de kraschade borgerlighetens patriarkala tillställning i videon till ”Wannabe” gjorde de det som en stark kraft - fem kvinnor från olika samhällsklasser – inte som individer. Ändamålen helgade medlen.
Barnen som föddes under nittiotalet åt "girl power" som frukostgröt innan de ens fått tänder. Det är de som i dag är kända som Zara Larsson, Tove Lo, Miley Cyrus, Molly Sandén. De toppar hitlistor samtidigt som de gör motstånd mot och sprider kunskap om sexism.
Att läsa de gamla handskrivna lapparna i boken ”Riot grrrl collection” är därför som att läsa en profetia. Boken är en analog, punkig kopia av dagens kvinnliga popstjärnors musik, Instagram och Twitter-flöden.
