Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/6

Regeringens expert kräver lagändring om hedern

Efter GP:s granskning #hedersflickorna kräver regeringens hedersexpert en lagändring som gör det möjligt för socialtjänsten att kartlägga hur många barn som utsätts för hedersförtryck. – Det hade förenklat väldigt mycket om socialtjänsten var skyldig att föra sådan statistik, säger Juno Blom, på Nationella kompetensteamet mot hedersförtryck.

Enligt Juno Blom borde socialtjänsten i samtliga kommuner föra statistik över hur många ärenden man har där barn misstänkts ha utsatts för hedersproblematik och sedan rapportera detta regelbundet till Socialstyrelsen. Som GP berättat tidigare saknas ett sådant system i dag.

Läs även: Allt fler tvångsvårdas på grund av heder - svårt att mäta

– Jag ställer mig positiv till det, likväl som att polisen borde kunna flagga för misstänkta hedersbrott. Vi måste få till en ordentlig kartläggning som går att följa över tid, säger Juno Blom som leder arbetet mot hedersförtrycket via Länsstyrelsen Östergötland, på uppdrag av regeringen.

Varför är det viktigt tycker du?
– Av respekt för de unga. Om vi vet att barn och unga är utsatta måste vi väl ha intresset att veta hur många barn det handlar om. Så att vi kan vidta rätt åtgärder för att synliggöra det här och ta rätt politiska beslut. Utan statistik som återkommande följs upp kommer vi ju aldrig åt det stora mörkertalet av barn som aldrig får hjälp. Vi kommer inte heller veta om problemet ökar eller minskar, säger Juno Blom.

GP har granskat 527 fall av barn och unga som omhändertagits på grund av hedersproblematik. Det handlar om barn som misshandlats, isolerats, bränt, sålts och gifts bort. Historierna har GP samlat i en unik databas - Sveriges största skildring av hedersförtrycket.

UNIK DATABAS: Här kan du läsa om alla 527 fall

"Skulle sätta press på politiker"

Enligt Juno Blom hade konkreta siffror satt press på lokalpolitiker. Hon poängterar samtidigt att en sådan lagändring kräver tydliga riktlinjer och utbildningsinsatser av vad som ska klassas som hedersförtryck.

Läs även: Nazek tog sig ur pappans grepp

Alla föräldrar kan ju vilja sätta gränser på sina barn. Var går gränsen till när det blir ett förtryck?
– Jag brukar säga att det är skillnad på att sätta gränser på ett barn och att begränsa ett barns liv. Det är en skillnad som ibland kan vara svår att se. Ofta har vi svårt att se förtrycket när en närstående är förövaren, säger Juno Blom och tillägger:

– Vi vuxna måste bli bättre på att se problemet. Det räcker inte att informera barnen om deras rättigheter. I dag läggs alldeles för stort ansvar på barnen. Vi måste kunna se den där sänkta blicken och ställa de systematiska frågorna. Och vi måste framför allt alltid stå upp för barn när deras friheter inskränks. Det är vårt ansvar, inte barnens, säger Juno Blom.

"Ett allmängiltigt svek"

Hon menar att svenska myndigheter blivit bättre på att både förstå och informera om vad hedersförtryck är. Samtidigt har frågan varit fortsatt kontroversiell.

Läs även: Barnmorskan - "Därför skrev jag oskuldsintyg"

– Om man tittar tillbaka kan man se frivilligorganisationer där kvinnor och män som kommit till Sverige upplevt ett svek. De ville komma till en demokrati och åtnjuta sina individuella rättigheter, men upplever att det inte blev så. De har larmat länge om förtryck i förorter runt om i landet men upplever att samhället inte lyssnat. Det är ett allmängiltigt svek som jag tror delvis handlar om rädsla, säger Juno Blom.

Se mer från - GP granskar Hedersflickorna
Mest läst