Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
GP har granskat 527 fall som rör omhändertagande och vård av unga på grund av hedersförtryck.
GP har granskat 527 fall som rör omhändertagande och vård av unga på grund av hedersförtryck.

GP AVSLÖJAR: 527 unga offer för hedern

Flickor bränns och misshandlas för att de träffat en pojkvän och unga beskriver sina hem som fängelsen. Samtidigt saknar myndigheter en helhetsbild av hedersförtrycket. Nu visar GP:s unika granskning att minst 527 barn i Sverige omhändertagits och vårdats på grund av hedersproblematik.

UNIK DATABAS: Här kan du läsa om alla 527 fall

Organisationer larmar om att det breder ut sig i svenska förorter och femton år har gått sen hedersmordet på Fadime Sahindal. Men fortfarande vet ingen myndighet hur många barn och unga i Sverige som är drabbade av hedersförtryck. 

För att få en bild bestämde sig GP för att kartlägga fall där barn omhändertagits på grund av hedersproblematik. Sammanlagt gick vi igenom nästan 3000 domar och myndighetshandlingar där ord som hedersvåld, tvångsgifte och LVU (lagen om vård av unga) omnämns. 

Flicka, 14 år. "Lever isolerat från det svenska samhället. Det har funnits tankar på att gifta bort flickan"

"Fruktansvärt många fall"

Granskningen visar att minst 527 barn och unga omhändertagits eller tvångsvårdats enligt LVU på grund av hedersproblematik i Sverige de senaste tio åren. Närmare 300 av fallen rör år 2014-2016. Detta trots att LVU mestadels används i akuta fall och står för en mindre andel av socialtjänstens åtgärder för utsatta barn. Vanligtvis sker insatser på frivillig väg.

Flicka, 13 år. "Flickan säger att hon lever i ett fängelse."

— Det är fruktansvärt många fall. Det går inte att säga något annat. Men den intressanta frågan är hur många som inte får hjälp. Vi vet att det finns ett stort mörkertal, säger Juno Blom som på uppdrag av regeringen leder nationella kompetensteamet mot hedersvåld.

Nio av tio flickor

Nästan nio av tio barn som GP hittat är flickor. Oftast har de själva sökt hjälp via antingen skolan eller socialtjänsten. De berättar då om föräldrar och bröder som misshandlar dem när de bryter mot familjeregler och anses skada familjens rykte. Reglerna är oftast kopplade till religion eller traditioner som föräldrarna tagit med sig från sina ursprungsländer.

Flicka, 16 år. "När mamman fick veta att dottern tagit av sig slöjan på skolan blev hon slagen. Det förekommer även dödshot och hot om tvångsäktenskap."

Det vanligaste är flickor som övervakas och förbjuds vara utanför hemmet efter skoltid, som tvingas bära slöja och kroppstäckande kläder samt flickor som riskerar att bli bortgifta mot sin vilja.

— Jag blev ofta inlåst och pappa kollade ständigt allt vad jag gjorde. Han kollade i min väska, jag fick inte läsa vad jag ville, inte klä mig som jag ville, säger en av flera omhändertagna flickor som GP pratat med.

Brända med köksverktyg

Nästan 80 procent av barnen har utsatts för fysisk misshandel. Oftast rör det sig om slag med händer och knytnävar, men även misshandel med bälten och sladdar förekommer. I flera fall har barnen utsatts för tortyrliknande misshandel genom att brännas med uppvärmda köksverktyg och metallföremål.

Flicka, 12 år. "Flickans mamma har värmt upp en kniv och lagt på hennes handled."

Det finns fortfarande ingen statistik över hur många som utsätts eller söker hjälp för hedersförtryck i Sverige. 2014 uppskattade däremot regeringens tidigare samordnare för våld i nära relationer att omkring 100 000 ungdomar växer upp med hedersförtryck.

Enkätstudier som gjorts av föreningen Varken Hora eller Kuvad i förorter i Göteborg och Stockholm, visar att majoriteten av flickorna som svarat där upplever sig begränsade i hemmet och att majoriteten av pojkarna känner sig skyldiga att kontrollera flickorna. Många flickor svarade att de inte fick delta på klassresor, simundervisning och välja partner själva.

Därför lyfter vi fram tjejerna som står upp för sitt värde


Antalet ärenden ökar

Det senaste året har även samtalen till den nationella stödtelefonen för hedersförtryck ökat kraftigt. Vad ökningen beror på vet man inte men enligt Juno Blom har man särskilt märkt av en ny målgrupp som nu söker hjälp: asylsökande flickor och pojkar.

— Jag tror att det viktigaste är att samhället verkligen synliggör de här barnen. Det finns tyvärr många kulturrelativister som försöker ursäkta och osynliggöra förtryck av barn för att man är rädd att spela främlingsfientliga krafter i händerna. Så var jag själv en gång i tiden. Men man får inte glömma att man då spelar fundamentalister i händerna. Jag tror denna fråga måste avpolitiseras och att vi börjar säga att alla barn har samma rättigheter på riktigt, säger Juno Blom.

Här finns hjälp att få

Läs mer: 

 Nazek tog sig ur pappans grepp

Ciwan: "Jag var så kär"

Bahar: "Pappa sa gå och ta livet av dig"

Alina: "De sa att vi skulle åka på semester"

Linda: "I dag accepterar han mitt liv"

 

Se mer från - GP granskar Hedersflickorna
Mest läst