I slutet av oktober träffade GP Mustafa Nauibi. Han hade då nyligen hämtats av polisen och satts i migrationsverkets förvar Kållered. En chock för honom, för hans svenska familj – och för vännerna i Öis som vant sig vid att se honom träna fem dagar i veckan.
I dag har Mustafa suttit inlåst i 27 dagar, och plågas av ovissheten om och när han ska utvisas.
– Min kropp vill träna varje dag, men det går inte här. Jag är en människa och jag behöver frihet, men jag är inlåst, säger han.
I förvaret är desperationen utbredd. Mustafa har tvingats bevittna två självmordsförsök sedan vi sågs senast. Och själv äter han starka mediciner för att orka med vardagen. Det enda som håller honom uppe är besöken från bland annat brottarklubben, och häromdagen visade klubbkompisarna i Öis sitt stöd för Mustafa genom att lägga upp en bild där de rakat sina huvuden.
– Det är deras sätt att protestera. De tävlade i Mikael Ljungbergs cup och åkte direkt hit med en medalj efteråt. Jag får besök nästan varje dag och det är tack vare dem som jag fortfarande lever, säger Mustafa.
Han har överklagat förvarbeslutet två gånger om och väntar på besked om att i alla fall få leva i frihet tills att han utvisas. Den stora drömmen är dock att få stanna kvar i Sverige, dit han kom för snart tre år sedan.
– Jag är samma som de andra i Öis, men de är på mattan och jag är här, säger en trött Mustafa.
LÄS OCKSÅ:Öis-brottare hotas av utvisning
Han är en av tusentals unga afghaner som riskerar utvisning efter att den svenska regeringen skrivit ett avtal med Afghanistan, något som väckt protester i hela Sverige eftersom säkerhetsläget i Afghanistan fortfarande bedöms som väldigt osäkert. Bland annat avråder UD från alla resor till landet, och enligt internationella Rädda Barnen har det konfliktrelaterade våldet ökat de senaste två åren. Flera demonstrationer har ägt rum, och i Mustafas fall har en namninsamling startats på nätet. Drygt 1 500 personer har än så länge skrivit under på uppmaningen att låta Mustafa stanna i Sverige.
– Jag hoppas att jag ska få bli fri igen, det här är ingen plats att leva på. Och jag såg på Facebook i morse att det varit en bomb i Kabul. Fyra människor dödades och många skadades. Det händer sådant varje dag och situationen har blivit sämre, säger Mustafa Nauibi inifrån förvaret i Kållered.
Hans ”svenska mamma” Lena Hummerhielm åker fram och tillbaka från hemmet i Vänersborg för att stötta Mustafa.
– Det otäcka med det här är ju att ingen kan säga hur länge han ska sitta där. Är det en vecka till eller är det sex månader? Man känner inte att de är skyddade där inne, säger hon.
