Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/2

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Färska siffror: Sverige värst i byggklassen

Nu är Sverige inte bara dyrast i EU. För första gången på tio år är det dessutom dyrare att bygga bostäder här än i Norge.

Petter Jurdell är chef för fastighetsutveckling på Sabo, branschorganisation för landets 300 allmännyttiga bostadsföretag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Vi anser att konkurrensen inom byggbranschen är betydligt lägre i Sverige än i andra länder och ser också mycket stora skillnader i vad byggmaterial kostar i Sverige jämfört med till exempel Tyskland och Frankrike, säger han.

Runt hälften av byggkostnaden består av byggmaterial och Sverige har toppat listan över byggkostnader inom EU under de senaste elva åren. Under samma period har kostnaderna minskat i 17 av EU:s 28 länder.

Sverige ligger 66 procentenheter över genomsnittet för EU medan Norge ligger på 53,8. När det gäller enbart kostnaden för bygge av bostäder är gapet inte lika stort, bara en dryg procentenhet högre i Sverige än i Norge. 

LÄS ÄVEN: Framtidens utvecklingschef:" Nu finns ingen återvändo"

Hyran högre än genomsnittet

En granskning av tidningen Hem & Hyra visar att hyran i Sverige är 50 procent högre i nästan alla nybyggda hyresrätter jämfört med genomsnittet för äldre bostäder. En annan undersökning av hyresgästföreningen från i år visar att det kan skilja 4000 kronor i månaden mellan jämförbar bostadsrätt och hyresrätt.

Den svenska byggkostnaden för bostäder är i dag också över 50 procentenheter högre än i exempelvis Frankrike och 28 enheter högre än i Tyskland och i slutändan hamnar kostnaderna i knäet på konsumenterna.

Björn Wellhagen är näringspolitisk chef vid Sveriges byggindustrier.
– Det här skapar problem för de kapitalsvaga hushållen. Att vara kapitalsvag innebär inte att man behöver vara fattig utan också att man saknar sparkapital, som till exempel ett ungt akademikerpar som precis nyutexaminerats, kanske med en lysande framtid men utan sparade pengar. För den här gruppen måste vi hitta en lösning som inte finns i dag, säger han.

En faktor bakom de höga nivåerna, oavsett upplåtelseform, är de svenska byggbolagens totala prislapp, där markpriset är en del, byggnadskostnader en annan och avkastningskravet en tredje. 

Johan Lindholm är förbundsordförande för Svenska byggnadsarbetareförbundet.
– Om de hyresrätter som byggs får så höga hyror att de saknar efterfrågan är det självklart ett problem, säger han.

Höga byggnadsarbetarlöner brukar framföras av branschföreträdare som en bidragande orsak till de höga kostnaderna just i Sverige. Något som avvisas av Johan Lindholm.
– De höga byggkostnaderna är ett jätteproblem men det beror inte på byggnadsarbetarnas löner. De ligger på 12-13 procent av den totala kostnaden. Det kan då jämföras med det guldregn som faller över de stora byggbolagens ägare i form av enorma aktieutdelningar, säger han.

Landets kommunala bostadsbolag ska bygga hyresrätter till rimliga priser. Haken i dag är att bolagen många gånger knappt får några anbud från byggbolag och de anbud de får är höga. Många av landets byggjättar är upptagna med att bygga bostadsrätter på egen eller annans mark då det är mer lönsamt.

Så här sammanfattar Petter Jurdell på Sabo läget för nybyggnation av kommunala hyresrätter:
– Allt oftare får vi inget anbud alls när vi går ut och upphandlar byggentreprenader och priserna ökar dramatiskt i de anbud vi trots allt får in. Hade byggpriserna varit lägre hade Allmännyttan absolut kunnat bygga på fler ställen i landet och även i våra större städer, säger han.

Läget på den svenska bostadsmarknaden har väckt reaktioner hos utländska experter vid industriländernas samarbetsorgan OECD och senast hos av EU-kommissionen. Oron handlar om de svenska hushållens höga skuldsättning, där bolånen är en stor del, och vad som händer när den historiska låga räntan går upp och tar en större del av hushållens ekonomiska kaka. Stockholmsbörsens vd Lauri Rosendahl uttryckte sin oro så här nyligen i en intervju i SvD.

– Dagens läge med extremt låga räntor är inte hållbart i längden. Vi har en situation när människor känner sig allt rikare när deras bostäder stiger i värde, vilket driver på konsumtionen. Om vi skulle få en extern chock i ekonomin är risken att den spiralen i stället byts mot en nedgång, sa han bland annat.

Men Björn Wellhagen på Sveriges byggindustrier tonar ner risken.
– Vår undersökning visar att bara sex procent av de svenska hushållen skulle påverkas vid en räntehöjning, säger han.

LÄS ÄVEN: Därför bygger Sverige dyrast bostäder i EU

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.