Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/21

Mat för miljoner bara försvinner

En tredjedel av all mat som produceras på vår planet slängs och till 2030 vill FN att det globala matsvinnet ska halveras. Bara i Sverige slängs ungefär 56 kilo fullt ätbar mat per person och år. Men med hjälp av ny teknik, kunskap och något så enkelt som en våg i ett kök håller svinnet på att minska.

Klockan är åtta på morgonen en fredag i april, men det råder full aktivitet bland byggnadsställningarna utanför S:t Johanneskyrkan, den lilla grannen till enorma Masthuggskyrkan, lite dold i slänten vid Stigbergsliden. Sedan 1996 tillhör den Stadsmissionen, som själva beskriver mötesplatsen som "stans skönaste kaos".
Det är kanske inte så konstigt, för hit kommer flera hundra personer varje dag för att gå på AA, NA, gudstjänst eller för att umgås och köpa ett billigt mål mat.

Just mat råder det nämligen ingen brist på. Trots den tidiga timmen, står lådvis med varor uppradade i kyrkbänkarna. Grönsaker, frukt, bröd, ett par tårtor, ostar, ett gäng blöjor, lite välling.

"Hittar inget fel på maten"

Mellan sju på morgonen till fyra på eftermiddagen åker Janne Lööf och Changiz Henareh, Stadsmissionen chaufförer, runt till företag och hämtar skänkt mat som annars hade slängts. En del kommer att serveras i Stadsmissionens lunchrestaurang på Drottninggatan, resten blir till måltider för kyrkobesökarna för en symbolisk summa. Frukost med müsli, macka och kaffe för 10 kr. En bit tårta och en kopp te för pensionärer som vill ta en fika men kanske inte har råd. Mängder av gratis bröd och bullar till behövande fyller kyrkans entré.

– Det finns enorma mängder mat att tillgå. Mitt största problem just nu är att jag inte kan ta emot alla varor folk vill skänka till oss, vi har inte plats eller möjlighet att hämta allt. Då riskerar vi själva att bidra till matsvinn i slutändan, säger Francois Hancke, livsmedelsansvarig på Stadsmissionen.

Utanför Mat.se's stora lager i Högsbo industriområde står ett gäng lagerarbetare, som vanligtvis håller till i frysen, och röker i solen. Chaufförerna Janne Lööf och Changiz Henareh parkerar och hälsar snabbt innan de rusar in genom dörrarna.
Tio minuter senare är bilen fullastad. Lådor med ostar, kyckling, pålägg, grönsaker, frukt, ägg och konserver staplas på varandra. Oftast är det långt kvar till bäst före-datumet. Det är andra saker som avgör, som skönhetsfläckar och skador på förpackningar.

– Ibland får vi åtta lådor tomater eller fyra kartonger med ost och jag hittar inget fel på något, jag förstår inte varför de slänger det. Samtidigt är det bra för oss, som får fantastiska varor varje dag som vi inte hade haft råd med annars, säger François Hancke.
Det är också bra för företagen, som sparar mycket pengar på sophantering, administration och arbetstid när Stadsmissionen kommer dit och hämtar allt de inte längre kan sälja,

– Bara idag har vi fått två fullastade bilar med mat från bara två ställen innan klockan slagit nio. Möjligheterna är oändliga, det är galet att tänka på hur mycket som kastas i onödan, säger François Hancke.
 

Slänger ett kilo i veckan

I Sverige slänger vi ungefär 1,3 miljoner kilo matavfall per år. Det är 1 kilo i veckan per person, plus ett antal kilon som kastas när vi är på restaurang, både i tillagningen i köken och från tallriken när vi inte orkar äta upp. Trots att vi blir allt mer klimatmedvetna, är matsvinn ett enormt problem både i Sverige och globalt. Förutom det uppenbart onödiga i att slänga saker som är fullt ätbara, samtidigt som delar av jordens befolkning svälter, är det ett slöseri av jordens resurser som vatten, mark, energi, arbetskraft och kapital. I förlängningen leder det också till onödiga utsläpp av växthusgaser och bidrar till klimatförändringar.

I Sverige kommer en stor del av svinnet från hushållen, men svenskarnas matvanor ser annorlunda ut i dag än för några år sedan. Allt fler äter ute på restaurang och där ökar svinnet. Varje år slängs 120 000 ton mat i svenska restauranger och storkök.
Under taken på Gothia Towers finns alltifrån stjärnkrogen Upper house till after work-stället Incontro, räkmackorna på Heaven 23 och kaféet Twentyfourseven. Utöver det, en enorm verksamhet med event och catering, stora banketter, konferenser och Svenska mässans alla fik och serveringar.

– Så det är en hel del mat som ska lagas och en hel del som blir över, som i sin tur kan vara väldigt svår att ta hand om när väl kylkedjan har brutits. Där har vi jättestora utmaningar, säger Krister Dahl, som är executive chef på Gothia towers och har ansvar för all mat som serveras i huset, från fikavagnar till avsmakningsmenyer och konferenser.

LÄS MER: Så minskar du ditt matsvinn

Trots att man det senaste åren har satsat stort på arbete med hållbarhet, vattenanvändning och matsvinn, finns många problem kvar. Inte minst på stora banketter, där all mat lagas i förtid, och på verksamhetens bufféer, där människor har en tendens att plocka åt sig alldeles för mycket mat.
– Vi försöker att ta tillvara på all mat som blir kvar, mycket kan exempelvis användas i personalmatsalen. Råvaror kostar mycket pengar, ingen hovmästare eller köksmästare vill stå och kasta mat, det är ju där vinsten ligger. Därför är det viktigt att ta kontroll över vårt svinn, säger Krister Dahl.


Små förändringar gör mycket på Gothia

Små förändringar kan betyda mycket när det handlar om så stora mängder mat. Krister Dahl såg tydliga resultat när lunchbuffén ersattes av a la carte. Detsamma hände när de bytte till mindre tallrikar vid salladsbuffén och när valen på hotellfrukosten krympte något. Fyra yoghurtar blev en naturell, med marmelader och kompotter till, som har mycket längre hållbarhet. Bordet maten stod på blev mindre.

– De mängder mat som slängdes från gästens tallrik efter en frukost var helt enorm. Därför började vi väga vårt svinn och för statistik månadsvis, uppdelat i gästsvinn, kökssvinn och överproduktion, för ett år sedan. Vi har märkt en enorm skillnad sedan dess, säger Krister Dahl.
Att mäta är det enda sättet att veta hur mycket som slängs och varför. Det kan vara svårt att be gäster att ta mindre mat, eller gå två gånger, när de betalar för sin måltid. Samma sak gäller färre alternativ på buffébordet. Bortser man från storköken, är problemet med matsvinn på Gothias övriga restauranger små.

– Vi lagar på beställning, vi vet hur stor en rätt ska vara. Står vi och hackar lök och det blir lite över går den ner i fonden eller blir till lökkräm. Det är när vi ska producera stora mängder i förväg som det ibland blir svårt att ta hand om det som blir över, säger Krister Dahl.

LÄS MER: Regeringen: Producera och ät mer svensk mat

På banketter måste alla gästers måltider, oftast ett par tusen åt gången, lagas i förväg och med god marginal så att ingen blir utan. Sedan ska maten oftast köras från köken till de rum där banketterna hålls, vilket gör att kylkedjan bryts och maten inte kan tas tillbaka om det blir över.

– Bröd och sås kan vi kanske ta tillbaka. Men det andra kan vi inte ta en chans på, det måste slängas helt enkelt. Det handlar om spårbarhet och rutiner kring hur maten hanteras och förvaras. Reglerna finns av en anledning, det är bra och de måste följas.

Istället kommer man att fortsätta försöka minska svinnet med små medel. Smartare menyer, ibland utan gluten och laktos, är en del. Minskade bufféer, tallrikar och annorlunda uppläggningar är en annan.

– Små ändringar på frukostbuffén kanske låter futtigt i sammanhanget, men det kan bli ett ton mindre matsvinn i slutändan. Vi kollar konstant på hur vi kan förbättra oss, utvärderar våra insatser och sätter upp nya mål hela tiden. Det gör stor skillnad, säger Krister Dahl. 


Myndigheterna samarbetar

Även hos myndigheterna finns det rum för förbättring. Mellan 2013 och 2015 samarbetade Naturvårdsverket med Livsmedelsverket och Jordbruksverket enligt ett treårigt regeringsuppdrag med syftet att minska matavfall, där flera insatser genomfördes, inte minst för att ge ökad kunskap.

Arbetet gav resultat. Den senaste kartläggningen visar att matavfall från butiker, restauranger och hushåll i Sverige minskar. Trots det är vi långt ifrån FN:s mål att halvera matsvinnet till 2030.

– I den slutrapport vi lämnade till regeringen 2015, kom vi med förslag om att fördjupa arbetet ytterligare. Allt svinn upphör inte på tre år. Nu har vi fått ett nytt uppdrag, där vi ska ta fram en nationell handlingsplan för alla aktörer i Sverige. Det kan handla om allt ifrån konsumentinformation, tolkning av regler om exempelvis datummärkning, hur vi kan samarbeta med branschen och ett fortsatt arbete kring hur svinn kan mätas i olika delar av livsmedelskedjan, säger Ingela Dahlin på Livsmedelsverket.

Ofta slängs mat på grund av missuppfattade regler, brist på tid eller ovana att hantera maten. Eller på ren reflex. En banan som blivit lite brun, en apelsin som fått sig en smäll, ett paket mjölk som gått ut. Men även utanför myndigheterna blir initiativen att ta tag i frågan allt fler.

– Folk är mer medvetna och intresserade av klimat och miljöfrågor i dag. Det kommer väldigt mycket initiativ, flera uppstartsföretag som vill stoppa matsvinnet. Det tycker vi är jättebra, både ur miljösynpunkt, men också för att dagens konsumenter tycker det blir allt viktigare, säger Ingela Dahlin.

Karma räddar mat

Ett av dessa företag heter Karma, en gratisapp som hjälper restauranger, bagerier och hotell att sälja sin överskottsmat till ett rabatterat pris.
Som konsument kan du "rädda" maten genom att köpa den direkt i appen för halva priset eller lägre och sedan hämta den på restaurangen. Företaget har bara funnits i ett drygt halvår, men har redan 100 000 registrerade användare, 400 anslutna restauranger och finns i över 20 svenska städer. De har dessutom nyligen inlett ett samarbete med en rad Ica-butiker som ska använda Karma för att rädda matvaror och färdigrätter som snart går ut och inte ännu blivit måltider.

– I appen finns bilder och information om varje maträtt, så när du börjar fundera på middag så kan du gå in och kolla vad som finns den dagen, köpa maten direkt i appen som kopplas till ditt kort och sedan åka förbi restaurangen på väg hem från jobbet. Du kan också följa restauranger och affärer som du tycker extra mycket om eller jobbar nära, säger Elsa Bernadotte, medgrundare och operativ chef på Karma.

Tjänsten lanserades i Stockholm i november och växte snabbt. I januari kom den till Göteborg och spreds sedan vidare ut i landet.

– Det har verkligen gått över förväntan, men jag tror att folk förstår att detta är en win win. Man kan sälja mat man annars slänger, rädda miljön och faktiskt spara tid. Det är ett jobb att slänga mat, det går snabbare att lägga den i en låda och vänta på att konsumenten kommer och hämtar den.

Det finns väldigt mycket regler om vad för mat man får donera, eller sälja vidare. Reglerna gäller paketering, märkning, hur länge maten stått framme och om kylkedjan brutits i samband med transport.

– Vi kan gå runt det genom att konsumenten själv hämtar maten. Det innebär att man kan ta tillvara på mycket mer av mat som annars slängts. Många företag vill göra något, men har inte tid eller kunskap, vi hör ofta att de inte hinner donera, det tar tid att paketera eller skicka i transport. Därför ville vi göra en plattform som gör det enklare att spara mat än att slänga den, säger Elsa Bernadotte.

LÄS MER: Rädda lunchen - i dubbel mening

Ett annat exempel är Göteborgsföretaget Whywaste. Tillsammans med Ica i Landvetter tog de fram ett datasystem som gör att personalen kan se utgångsdatumet på alla varor i butiken. Det gör att de kan identifiera sådant som kan bli svinn innan det blir det, prissänka i god tid och konsumenten kan köpa maten billigt. I dag har tjänsten drygt 100 installationer.

– När man börjar tänka på det är det helt bisarrt att matproducenter anstränger sig för att odla mer hållbart, och så åker 30 % av maten som produceras ändå i soptunnan. Jag är själv vegan och vill jobba för en mer human djurhållning. Istället för att få folk att äta mindre kött så kan vi börja med att minska andelen som slängs. Att föda upp djur under hemska levnadsvillkor för att sedan slänga köttet i soptunnan är både inhumant och oetiskt, säger Martin Grådal på Whywaste. Men en del av ansvaret för matsvinnet som uppstår i butikerna ligger också på konsumenter.

– Det är ett ganska sjukt beteende vi har egentligen, varje gång vi köper ett äpple har vi ett helt berg att välja mellan. Det blir som en skönhetstävling där minsta skavank leder till att fullt ätbar mat hamnar i soptunnan. De som köper produkter med kort datum eller skavanker borde lyftas fram som miljöhjältar. Fyndhyllan borde egentligen kallas "miljöhjälte-hyllan", säger Martin Grådal.


Populär lunch av skänkt mat

Klockan är strax före elva när Stadsmissionens skåpbil stannar på lunchrestaurangen på Drottninggatan. Ut springer köksansvarige Sara Lennerås för att inspektera dagens gåvor. Här lagar hon dagligen lunch till 80-100 personer, enbart med mat som skänkts. Restaurangen är populär, de första gästerna droppar in redan innan det öppnar.

– En del mat har kort hållbarhet och även om vi inte bestämmer vilka råvaror vi får, är målet för mig att inte kasta någonting. Då kostar det mig pengar, både för arbetskostnad, bensin och sophantering, säger François Hancke, livsmedelsansvarig på Stadsmissionen.
Menyerna görs innan helgen och anpassas efter vad de fått skänkt under veckan som gått. Att jobba med det man får har också lett till lite mer experimenterande i köket. Gurka och ananas med teriyaki-sås var ingen hit. Dock överraskade russin med rostad lök och kokos och haricots verts.

– Det är lätt att vi hamnar efter med allt vi får, vi måste kämpa varje dag med att använda grejerna. Vi ger också mat till andra verksamheter, som hem till ensamkommande barn, och gör matkassar till vår familj- och ungdomsverksamhet. Där lägger vi mycket torrvaror som välling och konserver.
François Hancke går in i köket. Han är själv kock i grunden och hoppar in här och lagar mat när det är brist på personal eller volontärer.

– Möjligheterna är så stora, men jag har inte kapacitet att förvalta det. Maten finns, men vi behöver andra saker. En större bil, en större kyl och frys, mer personal som kan ta hand om maten.

LÄS MER: Matsvinn en dygd för svenskar

Och François Hancke har stora drömmar. Han vill öppna en matmission, en slags matbutik med skänkt mat där man kan handla för en tredjedel av priset, öppet för alla, men främst de som har det sämre ställt. Något liknande finns redan i Stockholm.

Eller ännu hellre: en matbank, ett helt lager, där man kan ta emot och förädla matvarorna och där volontärer och arbetstränare kan jobba. Därifrån kan mat skickas till både Stadsmissionens verksamheter, men också andra som har ont om pengar.

– Jag älskar mitt jobb, jag vaknar varje morgon med nya idéer. Men det är svårt att genomföra, för mat är inte den enda verksamheten i Stadsmissionens arbete. Även om jag skulle vilja ha exempelvis en till kock, är det inte alltid vad som behöver prioriteras just nu. Men jag vill förändra, det finns så mycket möjligheter och vi gör så gott vi kan!

Fakta: Bäst före-dag och sista förbrukningsdag

  • Sex av tio vet inte skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag . Båda är hållbarhetsmärkningar på livsmedel, men sammanblandningen kan bidra till att mycket mat slängs i onödan.
  • Bäst före-dag är en rekommendation från tillverkaren och berättar hur länge den garanterar att produkten behåller sina egenskaper som exempelvis ätkvalitet (smak, färg och konsistens etc) och innehåll av bakterier och andra mikroorganismer. Men maten håller ofta även efter det utan att bli dålig eller farlig; beroende på livsmedel kan det faktiskt röra sig om flera månader. Titta, lukta och smaka, dina sinnen kan avgöra om maten är gammal
  • Sista förbrukningsdag används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, t ex köttfärs, rå fågel och rå fisk. Efter att en vara har passerat sista förbrukningsdagen betyder det att livsmedlet ofta är en direkt hälsorisk och därför bör de matvarorna slängas.
  • Förvara varor kallt och väl tillslutet är de bästa tipsen för att minska sitt matsvinn. Om maten inte luktar eller smakar konstigt, är det oftast inget fel på den. Planera vad du ska handla, köp inte mer än vad du behöver, frys in och ta tillvara på små rester.

 

Fakta: Matsvinn i Sverige

  • I genomsnitt slänger och häller varje svensk ut 107 kg mat och dryck varje år. Av detta är ungefär hälften matsvinn, alltså sådant som slängs i onödan. Man beräknar att en person per år slänger och häller ut mat i vasken som motsvarar drygt 56 kg.
  • En tvåbarnsfamilj slänger årligen mat för drygt 6 000 kronor.
  • Matsvinn från svenska hushåll står årligen för 500 000 ton växthusgas. Det är lika mycket växthusgas som 200 000 bilar står för.
  • Vissa matprodukter kräver mängder med vatten under tillverkningen och en del grönsaker och frukter innehåller bekämpningsmedel. Det kan i sin tur leda till att gifter sprider sig i naturen.
  • Matsvinn sker i hela livsmedelskedjan, från produktion, till matleverantörer, i restauranger och affärer. År 2030 ska Sverige ha halverat sitt matsvinn. Meningen är då att inte enbart matsvinnet bland konsumenter ska minskas, matsvinn genom hela livsmedelskedjan, från skörden, produktionen, försäljningen och till konsumtionen ska minska sitt slängande av matprodukter.

Källa: Livsmedelsverket

Mest läst