Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
1/4

Slog sina barn: Bara 3 av 142 dömda

Bara tre av 142 föräldrar som pekats ut för att ha misshandlat sina barn under två år har dömts för brott. Det visar granskningen av barn och unga som omhändertagits på grund av hedersproblematik. – Vi måste sluta dalta med förövarna, säger advokaten Elisabeth Massi Fritz.

GP har tittat närmare på omhändertaganden på grund av hedersproblematik under åren 2014 och 2015. GP har bortsett från år 2016 då det ligger nära i tid och brottsutredningar fortfarande kan pågå.

Flicka, 16 år. "Hennes mamma och pappa slår henne med öppen hand och bälten. Hon har också blivit bränd med en uppvärmd stålpinne."

Sammanlagt omhändertogs och tvångsvårdades minst 172 unga på grund av hedersproblematik dessa år. 128 av dessa uppgavs ha utsatts för fysisk misshandel, visar GP:s granskning #hedersflickorna.

Flicka, 14 år. "Flickan är livrädd för sina föräldrar. Bryter hon mot reglerna straffas hon med knytnävslag och slag med tillhyggen."

Det allra vanligaste var att barnen själva beskrev hur de misshandlats av sina föräldrar. Sammanlagt pekades 142 föräldrar ut för att ha utsatt sina minderåriga barn för fysiskt våld. Det handlar om mängder av barn som utsatts för örfilar och slag med händer, knytnävar och redskap av både mammor och pappor.

UNIK DATABAS: Här kan du läsa om alla 527 fall

Stjärnadvokaten upprörd

Men antalet dömda är alltså mycket få. Enligt advokaten Elisabeth Massi Fritz, specialiserad på hedersbrott, är resultatet upprörande.

– Jag tycker det är märkligt. Det kan betyda att det saknas bevis, men jag tror också att det saknas en kunskap om att se denna problematik. Att man inte förstår allvaret i hedersbrott och att man inte utreder dessa brott på ett korrekt sätt, säger Elisabeth Massi Fritz.

Läs även: 527 unga offer för hedern

I vissa fall framgår det att barnen varit i kontakt med polis och att förundersökning inletts. I andra fall framgår det tvärtom att socialtjänsten inte polisanmält föräldrarna alls och inte heller haft för avsikt att göra det.

Rädda Barnen: Eftersatt område

En ursäkt som förekommer bland föräldrarna är att de kommer från andra länder och kulturer med en annan syn på uppfostran och barnaga. 

– Att man kommer från en annan kultur ska aldrig vara en ursäkt eller en förmildrande ursäkt. Kommer man till Sverige ska man också anpassas till svenska lagar och regler, säger Elisabeth Massi Fritz.

Läs även: Nazek tog sig ur pappans grepp

Enligt Rädda Barnen är resultatet inte överraskande.

– Detta område har varit eftersatt i många år. Att så få döms kan delvis bero på att handläggningstiderna för att utreda brott mot barn är alldeles för långa. Då försämras möjligheterna att utreda brotten på ett bra sätt, säger Ola Mattsson, Sverigechef på Rädda Barnen.

Brott mot barn utreds inte i tid

När polisen får in en anmälan om att ett barn blivit utsatt för brott ska det inte ta mer än tre månader för polis eller åklagare att bli klara med sin utredning. Efter utredningen kan åklagaren besluta om att väcka åtal. 

Statistik som Rädda Barnen tagit fram via åklagarmyndigheten visar dock att detta inte följs på många håll i landet. 

Flicka, 16 år. "Flickan har berättat att pappan tagit strypgrepp på henne och hotat att begrava henne."

Flicka, 15 år. "Fadern har slagit henne med tillhyggen som skärp, toffel och en TV-kabel. Det har bland annat skett på grund av att flickan målat sina naglar."

En försvårande omständighet är också att många barn tar tillbaka sina historier efter påtryckningar från föräldrarna. Ofta är de enda bevisen barnens egna berättelser.
Att så få föräldrar döms tror Ola Mattsson också kan bero på att en del inte anmäler brotten alls. 

– Det har varit en lång debatt där man inte velat stigmatisera barn och det har nog gjort att vissa är försiktiga. Samtidigt utsätter man då barnen för oacceptabla risker. Man behöver agera kraftfullt för att stödja de här barnen redan från början, säger Ola Mattsson som menar att det behövs ökad kunskap kring hedersproblematik i hela landet.

Massi Fritz: Behövs strängare straff

Elisabeth Massi Fritz är dock tydlig med vad hon tror skulle förhindra att hedersproblematiken breder ut sig.

– Först och främst måste man se till att polisanmälan alltid görs och att vi inför hedersbrott i vår brottsbalk. Med stränga straff kombinerat med utvisning, det är det enda riktigt avskräckande straffet. Sen måste vi också synliggöra de utsatta offren och sluta dalta med förövarna. Ärligt talat är det många som skrattar åt oss i Sverige. De som begår allvarliga brott kommer ut snabbt och det om något leder till felaktiga signaler, säger Elisabeth Massi Fritz.

Se mer från - GP granskar Hedersflickorna
Mest läst