Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

puffaprilapril.jpg
Christofer Ahlqvist, chefredaktör och ansvarig utgivare på Göteborgs-Posten. Bild: Björn Larsson Rosvall

Därför publicerar GP inget aprilskämt i år

Under lång tid har aprilskämt haft sin naturliga plats i tidningar. Men i en värld där det blir allt svårare att skilja sanning från osanning väljer Göteborgs-Posten att inte publicera något aprilskämt i år.

1950 skrev Göteborgs-Posten att Öland hade lossnat från havsbotten och flöt in mot fastlandet. 1962 kunde SVT berätta att allt som behövdes för att förvandla sin gamla svartvita tv till en som kunde visa färger var en nylonstrumpa. För två år sedan rapporterade Göteborgs-Posten om att det skulle byggas skyskrapor i Slottsskogen. Gemensamt för alla dessa "nyheter" är att de publicerades på 1 april och att det naturligtvis var påhittat för att lura läsaren på ett humoristiskt sätt. Och aprilskämten har roat många nyhetskonsumenter genom åren – inklusive mig själv. Det har också hänt att en redaktion blivit lurad av sitt eget aprilskämt, vilket Kristian Wedel skrev om i ett kåseri tidigare i veckan. Själv minns jag hur vi i familjen innan internets genombrott kunde sitta tillsammans vid frukostbordet och försöka hitta tidningens skämt. Vid andra tillfällen har jag försökt få någon att gå på ett skämt med hjälp av inte alltför okonstlade kommentarer som "har du sett att de ska bygga" eller "det här verkar spännande, du borde läsa det här".

Ibland funkade det, ibland inte. Men jag är övertygad om att du blir mindre källkritisk om det är någon du känner och litar på som rekommenderar något jämfört med om det är någon okänd. Det gäller såväl restaurangrecensioner, omdömen om bilar eller en nyhet som någon av dina vänner delat, gillat eller kommenterat på Facebook.

Många falska nyhetssajter

Det finns flera sajter på nätet i dag som ser ut som nyhetssajter men som i själva verket helt eller delvis endast skriver falska nyheter. De här sajterna nyttjar Facebook och dess algoritmer - som belönar innehåll som väcker känslor - för att sprida sitt innehåll. I somras kunde exempelvis Metros Viralgranskaren berätta hur satirsajten Meduza Magazines falska nyhet om feminister som ville att vita kvinnor skulle göra abort fick spridning till andra sajter på nätet. På dessa sajter nämndes aldrig att det handlade om en påhittat nyhet. I Facebooktrådar kopplade till artiklarna kunde man sedan läsa många upprörda kommentarer om "nyheten".

Osant – men bara en gång om året

Vi har alltså gått från en tid där tidningar hade en överenskommelse med läsarna om att vi skriver bara om sådant som är sant – förutom i en nyhet som kommer en specifik dag varje år – till att det finns otroligt många sajter på nätet av vilka en mängd inte bryr sig om vad som är falskt och vad som är sant. Trots att uppmärksamheten för fejknyheter varit stor de senaste åren är den källkritiska kunskapsnivån bland många läsare på nätet skiftande och de upprörda kommentarerna om falska nyheter – som om de vore äkta - är ett bevis för att många inte förstår att det är falska nyheter. Det här är skälet till att Göteborgs-Posten i år inte publicerar något aprilskämt. Till viss del ett tråkigt beslut – för vem uppskattar inte ett gott skratt - men jag som publicist vill inte riskera att Göteborgs-Posten bidrar till att urholka skillnaden mellan riktiga och påhittade nyheter. Kanske kan dock aprilskämtet göra comeback någon gång när vi på nytt har ett fungerande kontrakt mellan publikationer av nyheter och medborgare, enligt den medielogik som råder i dag.

Christofer Ahlqvist

Chefredaktör och ansvarig utgivare GP

Mest läst