Nej, kokosolja är inte nyttigt, säger experten Ingrid Larsson vid SU till GP. Bilder: TT / Sahlgrenska universitetssjukhuset
Nej, kokosolja är inte nyttigt, säger experten Ingrid Larsson vid SU till GP. Bilder: TT / Sahlgrenska universitetssjukhuset

Därför är kokosoljan inte nyttig

Kokosprodukter marknadsförs som ett hälsosammare alternativ i maten. Nu menar forskare att det är dags att lägga om kosten.

ANNONS
|

Nu väljer American Heart Association (AHA) att uppdatera sina rekommendationer efter nya studier av kokosolja. Organisationen avråder nu från att använda det populära stekfettet vid matlagning i en ny rapport. Fetmaexperten Ingrid Larsson, tillika en av Sveriges främsta dietister, menar att studien är intressant eftersom den genomlyser tidigare rön på ett omfattande sätt.

LÄS OCKSÅ:Frossa i snacks utan dåligt samvete

– Nej, kokosolja är inte så nyttigt som det förespråkats. Det handlar om att kokosoljanhar en blodfettsökande effekt eftersom det nästan uteslutande innehåller mättade fettsyror, förtydligarIngrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Kokosolja består till 80 procent av mättat fett. Det är i nivå med smör, som består av 60 procent mättat fett. Larsson har en hypotes om varför kokosoljan lyckats etablera sig som ett hälsosamt alternativ, trots att den alltså inte är det.

ANNONS

– Det är svårt att säga varför, men jag tror att den har fått ganska bra drivav lchf-trenden. Där förespråkades kost baserad pågrädde, ost och bacon först. Sen förstod man att det inte är så hälsosamt med animaliska fetter så då dök kokosfett upp som ettvegetabiliskt alternativmed mättade fettsyror, resonerar Ingrid Larsson.

Höjer det "onda" kolesterolet

Mättade fetter höjer en typ av kolesterolvärdei kroppen, det så kallade "onda" LDL-kolesterolet. Därför menar experten att kokosolja får samma effekt som smör på kroppen.

LÄS OCKSÅ:Nya rön om farligt fett

– Vi visste sen tidigare att kokosoljan var en mättad fettsyra. Flera studier har visat att den ökar fettnivåerna i blodet och den här sammanställningen bekräftar enskilda studiers tidigare rön, menar SU:s expert.

Ingrid Larsson framhäver att AHA:s rapport är imponerande, inte bara för att man tittat på kokosoljans effekt på människors hälsa. Det är bara en del av rapporten.

– De har gjort om en riktig genomlysning av forskningsläget med hänsyn till fett i mat och kardiovaskulär sjukdom.Man har verkligen tagit sig an frågeställningen med både bredd och djup som jag inte sett tidigare.

Hur skiljer den sig från andra studier?

–Man har tagit in olika typer av studiedesign, differentierat interventionsstudier mellan hög studiekvalité och lägre studiekvalité, analyserat observationsstudier där man inte förändrar matintaget men följer människor under lång tid och sedan har man analyserat studier med apor, berättar Ingrid Larsson.

ANNONS

Insjunknandet minskar med 30 procent

Dessutom understryker Larsson att det är en namnkunnig arbetsgrupp, bestående av såväl läkare som dietister, som ligger bakom rapporten. Dessa har tidigare publicerats i framstående medicinska tidskrifter. Därför menar hon att deras slutsatser har hög trovärdighet.

– Det man kommit fram till är att om man ersätter mättade fetter med omättade fetter så sjunker insjuknandet i kardiovaskulär sjukdom. Om man ersätter mättade fettsyrormed fleromättade fettsyrorså minskar man risken för att bli sjuk med drygt30 procent, förtydligarLarsson.

För att förstå vad det betyder förklarar Larsson att detmotsvarar den effekt man får på risken för kardiovaskulär sjukdom medblodfettsänkandeläkemedel. Det är alltså det man sätter in i första hand när någon får en sådan sjukdom.

– Det är inte illa. Därför om man tänker att man kan få den effekten med kostförändringar så betyder det att man kanslippa biverkningar av läkemedel. Och att man slipper ta läkemedel, menar Ingrid Larsson.

Hon understryker att denna effekt ligger på gruppnivå. För en enskild patient kan man därför inte säga att en person kommer minska risken med 30 procent.

– Det betyder att det finns en variation i effekt. En del får högreriskreduktion och andra lägre. Det kan till exempel bero på ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom. Vi kan därför inte säga att "nu skippar vi läkemedlen". De är jätteviktiga, men det som vi ser är hur viktiga kostförändringar är.

ANNONS

Oliv- och rapsolja istället

Man skulle alltså kunna minska riskerna genomkosten och sen lägga till läkemedel för individer där fetterna inte sjunker med kostförändringar. Den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar uppmanas att använda sig av vegetabiliska oljor istället.

– Rapporten förespråkar medelhavskosten. Om man bara kollar på fettdelen är det vegetabiliska oljor som olivolja, men om man vill ha ett svenskt eller skandinaviskt alternativ så är rapsolja bra, menar Larsson.

I övrigt rekommenderas fet fisk, nötter och avokado. När det gäller livsmedel med mycket fett måste man dock tänka på mängden. Den gynnsamma effekten av nötter på hjärtkärl-hälsa är exempelvis 25-30 gram per dag. Ingrid Larsson menar att rapporten egentligen sammanfattardet vi vet sedan tidigare, men dess grundlighet och namnkunniga författare ger den tyngd.

ANNONS