Kritiska röster hördes när Hovrätten för Västra Sverige upphävde beslut om utvisning av en palestinsk medborgare som dömts för brandattacken mot synagogan i Göteborg. Hovrätten anser, i strid med tingsrättens bedömning, att staten Israel kan utkräva någon form av vedergällning mot mannen och har således gjort en egen utrikespolitisk bedömning. Domenärbaserad på endasttvå tunna rapporter från Utrikesdepartementet med minsttvå år gammal information.
Ledarsidan har därför argumenterat för samma hållning som ansvarig åklagare, att fallet måste lyftas till Högsta domstolen.Tidigare i veckan kom det välkomna beskedet att riksåklagare Petra Lundh överklagar hovrättsdomen till högre instans.
Riksåklagaren gör bedömningen att det inte finns skäl att anta att mannen skulle utsättas för dödsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling vid återkomsten till Palestina.Hon ansluter sig därmed , till skillnad mot hovrätten,till Migrationsverkets bedömning av både förhållandena i Palestina i allmänhet och om det aktuella fallet.
Lundh konstateraräven i sitt överklagande att två hovrätter under senare tid kommit till diametralt olika slutsatser angående hur skyddsskälen ska bedömas när det handlar om utvisning på grund av brott. Hon jämför Hovrätten för Västra Sveriges resonemang i det aktuella fallet med en dom från Svea hovrätt 2017 rörande fem afghanska ungdomar som gjort sig skyldiga till en grov gruppvåldtäkt i Uppsala. En pojke i lägre tonåren utsattes för detbrutala övergreppeti ett skogsparti under knivhot(SVT 11/5 2017).
De dömda hävdade att de löper risk för att dödas eller utsättas för kroppsbestraffning om de utvisas då straffet för våldtäkt i Afghanistan uppges vara stening eller halshuggning. Svea hovrätt beslöt att ändå utvisa samtliga fem efter avtjänat straff med motiveringen att några konkreta omständigheter till stöd för påståendena inte framförts.
Med tanke på att allt fler som uppehåller sig i Sverige inte är svenska medborgare är det angeläget att praxis vid utvisning efterbrott lyfts, både juridiskt och politiskt. Rättstillämpningen i våra domstolar får inte spreta. Det måste bringas klarhet i hur hög grad domstolar på egen hand ska tillåtas att göra komplicerade bedömningar av säkerhetsläget i andraländer, i synnerhet i tredje land utanför EU.
En angelägen frågagäller rätten för dedömda att vistas i Sverige igen. Enligt domen från Svea hovrätt är de afghanska våldtäktsmännen förbjudna att återvända till Sverige, men obegripligt nog bara under en tioårsperiod. Riksåklagaren yrkar på att antisemitensom attackerat Göteborgs judar med brandbomber ska vara förhindrad att resa till vårt land - men endast till 2028. Varför ska icke-svenska medborgare som utfört synnerligen grova brott i Sverige, och kan utgöra fortsatta säkerhetsrisker,överhuvudtagetfå återvända hit.Utvisning efter sådan kriminalitet borde gälla livstid
