Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Ernst Henry photography

Sonesson: Att utvisa laglydiga och låta mördare stanna fräter på asylrätten

Den afghanske mannen som dödat sin kusin med en sten slipper utvisning i likhet med den judehatande palestiniern som kastat brandbomber mot Göteborgs synagoga. Det här sätter fingret på två brännande frågor. Är det rimligt att grova kriminella handlingar premieras med uppehållstillstånd i Sverige? Har domstolar kompetens för att göra egna bedömningar av säkerhetsläget i världens alla länder?

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En av de tre män som dömts för brandattacken mot synagogan i Göteborg fick i förra veckan sitt utvisningsbeslut hävt i Hovrätten för Västra Sverige. Detta sker i strid med Migrationsverkets utlåtande som anser att det inte finns något hinder för mannen att återvända till Palestina. Den våldsbejakande rasisten har tidigare fått avslag på sin asylansökan.

Domstolen anser att Israel kan utkräva någon form av vedergällning mot antisemiten och har således gjort en egen utrikespolitisk bedömning. Ledarsidan har tidigare ställt frågan om Hovrätten för Västra Sverige har kompetens för detta. Frågan tål att upprepas efter att hovrättslagmannen Hjalmar Forsberg i fredags medverkade i Studio Ett där han försvarade beslutet han varit med om att fatta.

Forsberg erkänner utan omsvep att det är ”jättesvårt för oss som hovrättsdomare som typiskt sett sysslar med hela andra saker att göra en bedömning av vad som skulle hända vid gränsen intill Gaza eller till Västbanken om man utvisar en palestinier dit.” Han understryker att domstolen därför måste hålla sig till fakta som finns. Enligt domen är det två rapporter från Utrikesdepartementet.

Vad är det då för dokument som hovrätten sätter så stor tilltro till? Ledarsidan har undersökt saken. Rapporterna behandlar mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Palestina respektive Israel för perioden 2015 - 2016. Det handlar alltså om information som är minst två år gammal.

Båda rapporterna har inledningsvis samma standardformulering som klart och tydligt varnar för att texten inte gör anspråk på att ge en fullständig bild av läget. Uppmaningen ”Information bör också sökas från andra källor” har hovrätten valt att ignorera. I rapporten som handlar om Palestina finns det även i inledningen en särskild brasklapp om att olika omständigheter ”försvårar möjligheterna att få uppgifter om kränkningar bekräftade”.

Ändå anser sig hovrätten ha tillräckligt med kött på benen för att rata Migrationsverkets expertbedömning. Det är anmärkningsvärt. Åklagare i målet, Stina Lundqvist, medverkade även hon i Studio Ett och är starkt kritisk till att hovrätten anser sig känna till säkerhetsläget i Palestina och Israel bättre än myndigheten Migrationsverket som hanterar utvisningar löpande.

Även hon har noterat att det material hovrätten bygger hela sitt resonemang på inte är färskt, och att det dessutom handlar om vaga uppgifter som hon inte anser har bäring på rättsfallet.

Lundqvist ifrågasätter även hovrättslagmannen Forsbergs resonemang om utlänningslagen. I SR:s intervju hävdar nämligen Forsberg att Sverige inte får utvisa om det finns skuggan av ett tvivel att personen riskerar att utsättas för någon form av förnedrande behandling. Åklagare Lundqvist uppger att en sådan snäv tolkning i princip skulle omöjliggöra all utvisning från Sverige.

Hon befarar att hovrättsdomen kan bli vägledande och har därför lämnat över målet till Riksåklagaren. Vi får hoppas att fallet överklagas till Högsta domstolen. Det måste bringas klarhet i om domstolar på egen hand verkligen ska tillåtas att göra komplicerade bedömningar av säkerhetsläget i andra länder, i synnerhet i tredje land utanför EU. Förfarandet öppnar uppenbarligen upp för godtycke. 

I ett annat rättsfall beslutade Migrationsverket nyligen om utvisning av en man från Afghanistan. Han hade sökt asyl i Sverige efter att ha slagit ihjäl sin kusin i hemlandet med en sten och uppgav att han därför var hotad. Migrationsverket gav avslag men kördes sedan över av Migrationsdomstolen. Migrationsverket anser att gärningen är att betrakta som ett grovt brott men domstolen anser att det kan vara nödvärn. Mannen och hans familj får nu permanent uppehållstillstånd i Sverige. 

Den afghanske mannen slipper utvisning i likhet med den judehatande palestiniern som kastat brandbomber mot synagogan i Göteborg. Det här sätter fingret på en allt mer brännande fråga som måste få ett tydligare politiskt svar. Är det rimligt att grova kriminella handlingar som kränker andras mänskliga rättigheter premieras med uppehållstillstånd? Om  männen inte dödat eller försökt sätta eld på byggnader där judiska barn fanns hade de placerats på flygplan bort från Sverige, utan returbiljetter.

Domarnas budskap är svårsmält i allmänhetens ögon. De som sköter sig utvisas. Brottslingar, som kan utgöra säkerhetsrisker, får däremot stanna. Även om detta inte är domstolarnas intention skapas ett växande pedagogiskt problem som fräter på asylrättens existensberättigande.

 

RÄTTELSE

Utifrån Migrationsdomstolens dom rörande den afghanske mannen, som berörs i texten, framgår det att han har erkänt att han brukat våld på ett sådant sätt som resulterat i döden för en släkting i samband ett slagsmål. Migrationsverket anser att gärningen är att betrakta som ett grovt brott. 

Mannen har inte lämnat in någon skriftlig bevisning till stöd för sina skyddsskäl. Han anför att han inte gjort sig skyldig till brott utan har endast handlat i nödvärn. Någon objektiv beskrivning av händelseförloppet går inte att uppbringa. Migrationsdomstolen anser emellertid att Migrationsverket inte har uppfyllt sin bevisbörda.

Ledarsidan delar Migrationsverkets uppfattning att det är fråga om ett grovt brott att döda en annan människa. Men myndigheten har inte explicit rubricerat gärningen som mord, dråp, vållande till annans död eller något annat brott mot person. Eftersom verket inte uttryckligen säger att det är fråga om mord stryks det ordet i ledaren och en upplysning om att Migrationsdomstolen bedömer att det kan handla om nödvärn har lagts till.