Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

World war Z spelar på vår rädsla för kaos

Miljarder av köttätande zombier och miljarder i produktionskostnad. World war Z är sommarens stora filmhändelse. Zombieexperten Herman Geijer förklarar hajpen med vår rädsla för det som inte går att kontrollera.

En miljard kronor, hur mycket är det? Inte tillräckligt. Inte om man heter Marc Forster och har fått i uppdrag att göra Brad Pitt till hjälte i filmatiseringen av Max Brooks bästsäljande roman World war Z. Hela städer bränns till marken när världen slukas i en global zombiepandemi. Biobesökarna översköljs av storslagna specialeffekter, men testpubliken var inte nöjd och Forster tvingades spela in filmens sista tredjedel på nytt. Kostnaden för det? Ytterligare några hundra miljoner.

Reaktionerna på Brad Pitts pengaslukande monsterfilm har varit blandade. Kanske var zombiemarknaden mättad. Brad Pitt är själv en av filmens finansiärer och han är uppenbarligen övertygad om motsatsen.

Men vad är det då som lockar så med zombier?

– Det handlar om att förbereda sig för att vår värld kommer att förändras, det går inte längre uppåt hela tiden. På något sätt kanske vår civilisation har nått sin topp, det är skrämmande, men zombier gör det hanterbart eftersom det är overkligt, säger Herman Geijer.

Han är zombieöverlevnadsexpert och cirkelledare för ABF:s kurs i hur man klarar sig igenom en zombieapokalyps. Till grund för kursen ligger en annan bok av Max Brooks, Zombie: en överlevnadsguide, och deltagarna brottas med frågor om gruppdynamik, katastrofberedskap och, så klart, hur man överlever i en värld som tagits över av zombier.

De flesta zombiefilmer fokuserar på en liten skara överlevare och följer deras kamp för att hålla sig vid liv. Även om filmen World war Z skiljer sig från romanen, som inte har någon huvudperson, så tar den ett nytt grepp på katastrofen och skildrar delvis undergången ur ett fågelperspektiv. Visst fokus läggs på hur stater och regeringar reagerar inför en anstormning av miljarder odöda med smak för mänskligt kött. Även om Herman Geijer inte använder World war Z i sin undervisning tycker han att resonemanget är intressant.

Vad som är spännande är hur politiken, eller ett politiskt system, hanterar det otänkbara, säger han och fortsätter:

-Det går inte att resonera med zombier, de är inte som vampyrer som man kanske skulle kunna prata med, utan de är som en naturkraft. Det är läskigt för vi är inte vana vid det. Vi vill se oss som skapelsens krona, men det här är ett element som vi inte kan styra.