Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vill locka hit fler forskare

Sveriges ställning som medicinsk forskningsnation har försvagats. Nordiska grannländer satsar mer som andel av BNP. Två öre per vårdkrona går till medicinsk forskning.

Det är för dåligt och för lite, enligt stiftelsen Forska!Sverige. Och hittills har staten och det offentliga varit dåliga på att lyfta fram kvalitetsmått och haft ett enögt fokus på kostnader.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I dag investerar Sverige cirka tre procent av BNP i forskning och utveckling, en minskning på några år med närmare en procentenhet. För en styrelseordförande i AstraZeneca borde det gärna vara en högre andel.

– Men främst är det företagens andelar av forskning och utveckling som sjunkit. Det beror på att bolagen förlägger forskning utomlands i takt med att den egna verksamheten flyttar ut, enligt Leif Johansson, styrelseordförande i AstraZeneca och i Ericsson.

Sverige behöver, enligt honom bli attraktivt för utländska företags forskningssatsningar. Leif Johansson har erfarenhet av hur utländska forskare tas emot vid AstraZenecas forskningscentra i Gaithersburg i USA eller i Cambridge i Storbritannien.

– Det är självklart så att när vi i AstraZeneca värderar i vilket land vi skall lägga forskning, så värderas Mölndal efter exakt samma måttstock som Gaithersburg och Cambridge. Och så gör alla andra företag också. Med andra ord varenda företags investering i forskning och utveckling grundar sig på var de bästa kunskaperna finns och var den bästa forskarmiljön är, säger Johansson.

Det finns elitforskare i små företag som arbetar med spetsteknik, inom akademin och i storföretagen. Men Sverige har, enligt Johansson, kulturproblem. Vi är dåliga på att ta hand om utländsk kompetens.

– Men det kan vi förändra, ja allt utom vädret. Så hur gör vi Göteborg riktigt attraktivt för utländska forskare. Jag märker hur det svenska samhällets säkerhet och trygghet, hur vårt sociala trygghetssystem attraherar människor från andra länder och kontinenter.

– Men jag är optimist. Vi behöver dem och vi kan locka hit utländska forskare, liksom utländska företags forsknings- och utvecklingsinvesteringar. Gör vi inte det kommer inte heller ekvationen akademi plus industri plus små forskningsintensiva företag att gå ihop, säger Leif Johansson.

Näringslivet märker en klar attitydförändring mellan akademi och näringsliv. Leif Johansson hör och ser allt oftare exempel på hur universiteten bejakar och uppmuntrar ett aktivt näringsliv i sin omedelbara närhet.

I går arrangerade stiftelsen Forska!Sverige en eftermiddag som handlade om hur medicinsk forskning i Sverige kan utvecklas och förbättras.

– Jakten på kostnader leder delvis fel. Men efterfrågar man kvalitet, då blir resultatet bättre. Så gott som alltid följer det av kvalitetssatsningar att kostnader går ner, enligt Getinges styrelseordförande och huvudägare, Carl Bennet.

Han tycker att den svenska stoltheten över vad landet investerar i forskning och utveckling inte är helt motiverad.

– Vi måste satsa ännu mer än stora stater. Annars når Sverige inte den kritiska massan. Den framtida välfärden ligger i att satsa på forskning. Det är ingen kostnad, utan en investering, enligt Carl Bennet.

Han vill att näringslivet i mycket högre utsträckning driver projekt tillsammans med universitet och landsting.

– Historiskt sett har det varit enormt framgångsrikt inom medicinsk forskning. Se bara inom min bransch, medicinteknik. Sverige har tagit fram dialysapparaten, pacemakern, hjärt-lungmaskinen och respiratorn.

Marknaden har blivit större, tack vare globaliseringen.

– Men det har även konkurrensen. Det gäller att inse det och öka takten. Inom företagen och inom universiteten, säger Carl Bennet.

Regeringens forskningsproposition 2013-2016

11,5 miljarder kronor tillförs under fyra år.

4,3 miljarder till universitet och forskningsråd (2,1 miljarder till universiteten, 1,3 miljarder till forskningsråden och 0,9 miljarder till spetsforskning).

2,1 miljarder till livsvetenskap, varav 650 miljoner till SciLifeLab i Stockholm/Uppsala.

955 miljoner till forskningsanläggningar, varav 725 miljoner till ESS och Max IV i Lund.

2,1 miljarder till forskning som skall leda till nya produkter och tjänster.

1,9 mdkr: Rymd- och energiforskning samt medfinansiering i EU-projekt.

1,9 miljarder specificeras i dagens budgetproposition.

Källa: Regeringskansliet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.