Det är inte som Lisbeth Candow hävdar i sin replik på vår debattartikel – att kostråd från dietister, forskare och myndigheter orsakat fetmaepidemin i Sverige. Det är på gott och ont inte bara kostråd som styr vad vi äter.
De förändringar som ligger i linje med officiella vetenskapligt baserade kostråd som vi sett före och parallellt med att fler blivit överviktiga är främst ett ökat intag av frukt och grönsaker och ett minskat intag av mättat fett. Ur vetenskaplig synpunkt är dessa förändringar snarare positiva ur viktaspekten – och utifrån många andra hälsoaspekter.
Det är också svårt att utifrån genomsnittlig konsumtion i befolkningen dra slutsatser om vilka orsaker som ligger bakom att enskilda människor går upp i vikt. Att osystematiskt blanda ihop effekter som matvanor har på olika riskfaktorer och sjukdomar bidrar inte heller till ökad klarhet.
Rubbad energibalans
Vad som är säkert är att anledningen till att den genomsnittliga kroppsvikten ökat är att fler människor under de senaste årtiondena stoppat i sig mer kalorier än de gjort av med.
Utifrån de studier som finns idag är det svårt att säga i vilken omfattning ett högre energiintag respektive inaktivare livsstil medverkat till den rubbade energibalansen men för många svenskar har troligtvis ett ändrat kostmönster betydelse.
Att genomsnittssvensken i viss mån bytt potatis mot ris och pasta och ökat intaget av frukt och grönsaker är troligen inte boven i dramat. Det som däremot kan ha medfört ett ökat kaloriintag är att vi i genomsnitt dricker ett glas läsk mer per dag nu jämfört med på 60-talet och att konsumtionen av choklad och godis mer än fördubblats på samma tid. Alkoholdrycker, som även de ger tomma kalorier, dricks det också mer av.
Andra förändringar som Lisbeth Candow glömmer att nämna är den ökade konsumtionen av kött, ost och grädde. Trots det har intaget av mättat fett och transfett minskat, bland annat därför att vi äter mindre mängder matfett, och av annan kvalitet. Med stor sannolikhet har det haft positiv betydelse för insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar.
Lägre kolesterolnivåer räddar liv
En svensk forskningsstudie har studerat hur den minskade risken att dö i hjärtinfarkt och liknande sjukdomar kan förklaras av sjukvårdande behandling respektive olika riskfaktorer i befolkningen. Denna omfattande studie visar att cirka 40 procent av de räddade liven berodde på sänkta kolesterolnivåer i blodet. Att mättat fett har en kolesterolhöjande effekt är välkänt och visat i många forskningsstudier.
Lisbeth Candow föredrar det naturliga. Vi tror också att naturen är vis och att bröstmjölk är den bästa födan för spädbarn. Det är också naturligt att vilja njuta av livet och det kanske kan leda till att man äter lite för mycket och rör på sig lite för lite. Vi kan däremot inte förstå varför fet mjölk skulle vara naturligare än lättmjölk eller varför animaliskt fett från smör och ister skulle vara naturligare än olja från växtriket, nötter och fisk.
Christina Berg
leg dietist och docent vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, Göteborgs universitet
Maria Magnusson
leg dietist, leg sjuksköterska och doktorand vid Avdelningen för samhällsmedicin och Folkhälsa, Göteborgs universitet