Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Valfriheten i hemtjänsten måste öka

Det finns flera hakar med det nya system för hemtjänst som nu införs i Göteborg. I flera fall behövs mer kundfokus och valfrihet och mindre av diskriminerande regler, skriver Margit Svensk och Anna Ljungqvist.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I höst kommer en ny modell för hemtjänsten i Göteborg. Förändringen syftar till att ge dem som har behov av hemtjänst mer makt över hur åtgärderna skall organiseras. Det finns många engagerade hemtjänstassistenter som redan i dag visar stor flexibilitet och lyhördhet i mötet med vårdtagarna. Men det är ändå viktigt att vårdtagarna ges en formell rätt till valfrihet. Inte minst i de stadsdelar där man lagt ut de så kallade servicetjänsterna på privata företag vars personal saknar vård- och i vissa fall även städutbildning, fastän de kommer från ett städbolag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Intentionerna i den nya modellen är goda och ett steg i rätt riktning då det ingår valfrihet för en rad olika praktiska tjänster ( till exempel städning, tvätt och trädgårdsarbete). Det finns dock fortfarande ingen valfrihet för vilken personal som ska komma eller hur personlig hygien ska skötas. Behöver man hjälp med personlig hygien, är det extra viktigt att man själv har inflytande över hur åtgärderna organiseras. En frisk person skulle inte acceptera att andra bestämmer hur ofta och när hon/han ska duscha. De flesta tycker nog att det är långt viktigare än planering av tvätt och städning.

Det finns också en annan hake med det nya hemtjänstsystemet. Vårdtagaren får bara byta ut praktiska åtgärder i begränsad omfattning och måste fortfarande ha ett beslut vilka åtgärder som ska sättas in. Skillnaden blir att man får förfoga mer fritt över den tid man beviljats. Det finns också fortfarande fördomar kring vilka som behöver hjälp och med vad. Även om inte alla klarar av att vara med och planera sin vård så finns det trots allt många som kan. Hemtjänsten skulle behöva se brukaren som en kund i stället för en biståndstagare.

Vi vill också uppmärksamma hur olika organiserad hemtjänsten är i olika stadsdelar trots att vi alla betalar samma kommunalskatt. I flera stadsdelar ligger all hemtjänst under äldreomsorgen, medan andra stadsdelar organiserat hemtjänsten för personer under 65 år inom handikappomsorgen. Det är bra då yngre delvis har andra behov än äldre vårdtagare. Många yngre har arbete, studier eller rehabilitering på vardagarna och kan därför behöva hjälp på kvällar och helger i stället. Man kan faktiskt ha både yrkesarbete och behov av hemtjänst.

Ett annat problem är att man inte kan få hemtjänst om man har en frisk partner. Självklart skall man hjälpas åt i en familj , men det är inte rimligt att partnern förväntas stå för all hjälp som en sjuk eller funktionshindrad person kan behöva. Den hjälpbehövande hamnar i en beroendeställning som riskerar att ha negativ inverkan på relationen. Vem vill vara en belastning för sin partner?

Forskning visar att funktionshindrade kvinnor könsdiskrimineras . Detta avspeglas också i myndigheternas beslut. Kvinnor får till exempel mindre utsträckning bilstöd, arbetsskadeförsäkring och lönebidrag än män. De får också oftare än män bistånd enligt Socialtjänstlagen i stället för LSS. Socialtjänstlagen ger rätt till hemtjänst medan LSS ger rätt till personlig assistans, där brukaren har ett större inflytande än vad man har över hemtjänsten. Förbättringar i hemtjänsten är därför särskilt viktigt för funktionshindrade kvinnor.

Margit Svensk

medicine kandidat

Anna Ljungqvist

vårdlärare