Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vård på kryckor. Väntetiderna till operation tillhör de absolut längsta i landet, där Västra Götalandsregionen är sjunde sämst i landet på att få patienter till operation inom tre månader, skriver debattörerna.

Vården behöver inte höjda skatter

Vården i Västra Götaland har en organisation som tillhör de sämre i landet. För patienterna innebär det bland annat väntetider till operation som är bland de längsta i Sverige. De aviserade skattehöjningar är dock inte lösningen, skriver Stefan Fölster och Monica Renstig.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den nya majoriteten i Västra Götalandsregionen har aviserat skattehöjningar på 35 – 40 öre för att täcka underskotten. Dessa beror dock inte på knappa resurser, utan på stora brister i organisationen. Sjukhusläkarna träffar i snitt betydligt färre patienter än i de flesta andra regioner/landsting. Till saken hör att läkarna i Sverige totalt träffar få patienter jämfört med läkare i andra länder.

I vår nya bok Den sjuka vården 2.0. (Samhällsförlaget 2014) visas också att Västra Götaland är femte sämst (av 21 regioner/landsting) vad gäller den medicinska kvaliteten enligt SKL:s Öppna Jämförelser 2012. Väntetiderna till operation tillhör de absolut längsta i landet, där regionen är sjunde sämst i landet på att få patienter till operation inom tre månader.

Orsaken är en föga patientorienterad organisation som i onödan orsakar köer och missnöjda patienter. Bara 28 procent av läkartiden utgör direkt patienttid.

Svensk sjukvård har på tio år faktiskt blivit bättre i nästan alla kvalitetsparametrar – trots att de flesta svenskar tror tvärtom. I Västra Götaland är dock avståndet till de världsbästa ovanligt stor.

Exempel att lära av

Man kan jämföra med Kaiser Permanente, en icke-vinstdrivande stiftelse som erbjuder sjukvårdsförsäkring kombinerat med ett komplett vårdutbud för försäkringstagarna och som tillhandahåller relativt billig sjukvård i toppklass för nio miljoner amerikaner.

En läkare träffar där mer en sex gånger så många patienter per år jämfört med en sjukhusläkare i Västra Götaland. Läkare behöver knappt ägna någon tid åt kringuppgifter som tar tid från patienterna. Med en vass ledning, effektiva rutiner, bättre jourscheman, och stora investeringar i IT-systemen har tidstjuvarna slipats bort, vilket resulterat i runt 75 procent i direkt patienttid. Det är sällan mer än två veckors väntetid för behandling hos en specialist.

Tidstjuvar

Ett annat exempel är vårdföretaget Chenmed som gör succé med behandling av multisjuka äldre låginkomsttagare i Miami. Patienter hämtas vid behov av Chenmeds egna bilar, inregistrering sker automatiskt, läkaren kan på plats ta hjälp av specialister och vissa labbresurser. Patienter får sin medicin direkt i handen och körs hem igen. Ett väl fungerande IT-system gör tidstjuvar tydliga. Sjukhusvistelsetiden för patienterna har minskat med nästan hälften.

I vår bok pekar vi också på att diagnosfel är en stor tidstjuv som leder till merarbete och komplikationer. När andra länder satsar mer på läkares fortbildning och ibland krav på regelbundna kunskapstester, har fortbildning för svenska läkare minskat.

Svenska patienter remitteras alltför ofta runt utan att någon har ansvar för dem. Kravet på patientansvarig läkare har rentav avskaffats ganska nyligen. Svenska patienter anser i högre grad än i många andra länder att läkare de träffar inte har relevant information om deras sjukdomshistoria eller deras behandling hos andra läkare. Hur kunde det bli så?

Det räcker inte att sjukvården blir bättre. Den måste möta framtiden också. Det är bara en tidsfråga innan en del patienter kan få en mer träffsäker diagnos i sin dator än vid ett besök till vårdcentralen. Denna patientrevolution får fler oroliga patienter att kräva vidare utredning i sjukvården efter varning från datordiagnosen. Det kan skapa ökande kostnader och ständigt stigande irritation med vården.

Omtag

Sjukvården måste därför både lyfta dagens organisation och samtidigt vända morgondagens patientrevolution till den stora förbättring som den kan bli. Det skulle kunna bli särskilt bra för multisjuka äldre, eller andra svaga grupper som har svårt att berätta om sina symptom tydligt när de möter sjukvården. Dessa kan, kanske med hjälp av anhöriga eller vårdare, kontinuerligt dokumentera sin hälsa i datorn, och möta vården med en väl beskriven symptombild och egna testresultat.

Dagens brister och morgondagens utmaningar kräver ett ordentligt omtag av Västra Götalands nya regionstyre.

Stefan Fölster

chef för Reform- institutet, adj professor i national-ekonomi, KTH

Monica Renstig

ekonomijournalist